Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Lokomotivpersonalens tjänstgöring
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Bortsett från, huruvida det kan vara möjligt att få denna fråga på ett
tillfredsställande sätt ordnad på lagstadgad väg, vill förbundsstyrelsen emellertid
framhålla nödvändigheten därav,
1. att såväl den dagliga som ock den månatliga tjänstgöringstiden bör begränsas
och, i förhållande till vad ordern 600.bestämmer, avsevärt avkortas,
2. att natt- och söndagsarbete bör efter sådana grunder beräknas, att nödvändig
förkortning vid dylik tjänst kan erhållas,
3. att lämplig och tillräcklig vilotid emellan respektive tjänstgöringar kan erhållas,
och att tillfredsställande antal fridagar kunna vinnas, samt att det i
senare fallet bör bestämmas, huru många timmar fridag skall omfatta,
4. att söndagsvila kan i högre grad än nu är fallet komma personalen till del/’
En effektivare begränsning av lokomotivpersonalens arbetstid gick
dock ej att få genomförd förrän 8-timmarslagen genomfördes för
industriarbetarna.
Från denna lagstiftning undantogs som bekant bl. a. även
järnvägspersonalen. Anledningen att järnvägspersonalen ej inordnades under
8-timmarslagen var givetvis, att tjänstgöringsförhållandena vid
järnvägarna voro sådana att det skulle uppkomma särskilt stora svårigheter
om 8-timmarslagens uniformitet med högst 8^2 tim. per dygn och 48
tim. per vecka skulle tillämpas. För den statsanställda personalens
vidkommande förelåg helt naturligt ej någon risk att staten som
arbetsgivare skulle tillämpa strängare arbetstidsbestämmelser än vad de
privata företagarna genom lag ålades. Kungl. Maj :t uppdrog också den
24 oktober 1919 åt Järnvägsstyrelsen att utreda och avgiva förslag i
vad mån den allmänna regeln om arbetstiden enligt lagen den 17
oktober 1919 borde öva inflytande beträffande tjänstgöringstiden för
Statens Järnvägars driftspersonal. Men även Järnvägarnas
Arbetsgivareförening förklarade sig trots förefintliga avtal i frågan, att "med
hänsyn till de exceptionella förhållanden som inträtt genom tillkomsten
av arbetstidslagen av den 17 oktober 1919" vara villig att genom
ombud träda i förhandlingar med personalorganisationerna ang. ändringar
av sådana bestämmelser i avtal nr 2, vilka hade avseende å
tjänstgöringstiden och därmed sammanhängande frågor. Förhandlingarna
ang. omarbetandet av arbetstidsbestämmelserna kommo således att
bedrivas samtidigt vid såväl E. J. som vid S. J.
Resultatet av dessa förhandlingar blev som känt, att 208 tim. per
30 dagar fastställdes som norm för tjänstgöringen vid järnvägarna.
Emellertid blev i samband härmed den högre värdesättningen av
tjänstgöringen nattetid samt å tåg med hög hastighet, vilken förut varit
bestämd, icke medtagen i de nya tjänstgöringsbestämmelserna. Med
182
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
