Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Medan vi vänta
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Låt oss nu, utan att ta upp och granska sanningen och
rättvisan av dessa jämförelser och påståenden i stället lägga
fram och försvara en motsats tes: Kvinnan bör både genom
sin begåvning och begränsning äga förutsättningar att omfatta
och bära upp en ny mänsklighetens livsriktning, som springer
ur reaktion mot det som varit och längtan mot något enklare,
renare och bättre. Varför? Jo, därför att det, så paradoxalt
det än kanske kan låta, aldrig funnits någon tid, som den
för vilken världskriget satte punkt, i vilken kvinnan passat
så illa och gjort sig så föga gällande. Kvinnorörelsen är icke
något bevis mot denna sats utan för den. Den är liktydig
med kvinnans försök att anpassa sig, att finna en uppgift,
göra en insats i tiden. Men vilken del har kvinnan kunnat
ta i tidens största strävanden och triumfer: militärväsendets
utveckling, de tekniska uppfinningarna, samlandet av rikedom
och den vetenskapliga strävan att systematisera och förklara
tillvaron? En mycket ringa, förhållandevis. Hon har fött
till världen arméerna, svettats ihop guld åt kapitalisterna eller
hjälpt dem att göra av med det, använt uppfinningarna och
andäktigt trott på världsförklaringarna, den ena efter den
andra. Med olust och möda, under segt motstånd av männen,
har hon sökt anpassa sig och sina naturliga krav på livet
inom det industrialiserade moderna samhällets ram. Hon har
inte ens kunnat trösta sig med att tänka på sina
representanter inom fåväldet, där makten var koncentrerad, ty hon
hade inga där. Hon hör just till den jämna massan, som
utan att ha någon Cesar, Plato och Homeros i sin mitt, likväl
kräver som rätt och billighet att icke bli godtyckligt förbrukad
i fåtalets syften, nej, icke ens i statens, vore det ett än
så levande väsen, utan att ha förvissat sig om att icke
vägen i s. k. högre intressens namn än en gång leder till
schavotten.
Om vi kunna utgå från att samhällets nydaning kommer
att gå i radikalt motsatt riktning, mot den tid, där kvinnan,
såvitt vår uppfattning är riktig, mått så pass illa, då blir
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
