Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
20
Dagen för dopet kom, faddrarna kommo, prosten
kom, silverskålen med vattnet bars in. Då råkade
mor titta ut genom fönstret och hon hajade till.
Se nu vad du har gjort! ropade hon till far.
Här står gudmor Pflöke på gatan och väntar att
bli insläppt.
Gudmor! fräste far. Gumman har blivit tokig.
Låt henne stå!
Men mor sa:
Har du bjudit henne, så har du bjudit henne,
jag tål inte att man gör narr av en fattig
gum-stackare.
Trots fars och gästernas motstånd, gick hon
själv och öppnade porten. Men fröken Pflöke
vägrade att stiga in. Hon hade blott kommit för att
höra efter, vad pilten skulle heta. Mor har erkänt,
att hon i förstone fasade för att utlämna mina
namn åt gumman Pflöke. Men hon betvang den
löjliga känslan och svarade:
Han skall heta Ludvig efter morfar och Anton
efter farfar.
Jaså, Ludvig Anton, upprepade gumman. Tänk
att det nästan jag trodde.
Hon krafsade under sin kappa och tog med
darrande händer fram ett fyrkantigt paket, som
hon räckte mor. Så singlade hon bort och mor,
som i själ och hjärta var lycklig att ha blivit henne
kvitt skyndade upp i våningen. Ceremonien ägde
rum. Efteråt gingo gästerna ut i salen, där några
faddergåvor lågo på bordet, och bland dem paketet.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
