- Project Runeberg -  Jag, Ljung och Medardus /
32

(1923) [MARC] [MARC] Author: Hjalmar Bergman
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

32

försök att beröva mig min kraft och min
självständighet. Mina lekar blevo alltmera stojande och
oförvägna. Jag gick ut i köket och sa till sotaren:
Vad du är svart! Varför tvättar du dig inte,
smutsgris! Jag slog sönder mina vackraste leksaker för
att visa, vad sorts karl jag var. Jag dunkade
barnpigan med mina knytnävar, jag var ohövlig mot
själva hushållerskan, jag begick oanständigheter.
Likväl endast i den rödkindade Evas närvaro; så
snart hon avlägsnat sig, blev jag åter helt
beskedlig, begrät mina krossade leksaker och bad
hushållerskan vackert om förlåtelse. Min stojande
sinnesstämning stod helt säkert i förbindelse med fars
sjukdom och mitt hemliga samvetsnagg. När leken
var som vildast, bröt jag av, satte mig på min pall
och grubblade. Vad tänker du nu på? frågade Eva.
Jag sa: Vi ska leka sjuk. Så lekte vi »sjuk» och ännu
oftare begravning. Allt skulle begravas. En dag
slog jag sönder mitt nattkärl, som kallades Rebecka.
Även hon skulle begravas. Vi svepte oss själva i
lakan och Rebecka i en filt; så tågade vi in i en
mörk garderob, där vi slogo oss ned, mumlande
allehanda mystiska böner. Plötsligt övergick min
rörelse från låtsad till verklig och jag började
snyfta på allvar. Jag sa:

Tänk om jag aldrig får se Rebecka mer!

Eva — som kanske var från ett läsarhem —
svarade allvarligt:

Herren är de troendes hopp!

Man kan inte ana, vad detta svar betydde för
mig! Min rörelse var så djup och så äkta som möj-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Sep 28 23:37:42 2021 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/medardus/0036.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free