Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
39
tillbaka hade hon burit håret i en lodrät valk bak
i nacken. Den var mycket lämplig att ta i; alldeles
som ett handtag. Vidare var den alldeles slät och
jämn och blank och behaglig för handen. En vacker
dag fanns den inte kvar! Håret låg i någon sorts
korg eller tofs uppe på hjässan. Jag trodde först, att
det var en tillfällighet. Men nej! Hädanefter skulle
hon alltid bära håret så. Det var modernt. Jag blev
i högsta grad förtörnad och nästan gråtfärdig.
Mor sa:
Du vill väl inte, att jag ska se ut som en gammal
nucka?
Jo det vill jag!
Men det vill inte pappa! avklippte hon och i
detsamma rodnade hon. Då blev jag modfälld.
Men jag sa:
Hur ska jag kunna ta mamma om huvut, när
det inte finns något handtag?
Det går nog ändå!
Nej, sa jag, det går inte. Och nu tänker jag
aldrig mer ta mamma om huvut.
Då får du låta bli. Den här gången gör jag,
som jag vill och inte som gunstig herrn behagar.
Jag ska nog sagga mig till det, tänkte jag och
plågade henne dagligen eni veckas tid. Men hon
förblev ståndaktig. Då fattade jag ett
utomordentligt djärvt beslut, som bäst visar, vilken vikt och
betydelse saken hade. Jag beslöt att taga far själv
till bundsförvant! En kväll, då han satt och läste
tidningen1, ställde jag mig bredvid honom och sa:
Tycker pappa, att mamma är vacker så där?
4. — Bergman, Jag. Ljung och Medardus.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
