Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
58
av natten med vatten i mun, sköljde och spottade
för att bli kvitt den otäcka kyssen. Just så kommer
väl döden engång och kysser mig.
Vi fortsatte färden tidigt om morgonen och när
vi kört en stund sa far: Nu, är vi redan på
Rogershus’ ägor. Då hade vi ännu tre eller fyra timmar
att köra. Far beskrev för mig alla de domärter,
gruvor, skogar, sjöar, bergverk, ugnar, smedjor,
valsverk och vad det nu allt var som tillhörde herr
baronen och kammarherren Roger Bernhusen de
Sars. Jag väntade mig att få se en riktig bjässe och
gjorde mig alla möjliga föreställningar. På sätt
och vis blev jag inte besviken. Först och främst var
manbyggnaden det största hus, jag sett, näst slottet
i Wadköping. En betjänt, mager som den gamle
hov jägmästaren kom spindlande nedför trappan och
hjälpte oss ur vagnen.
Goddag min gode Wickberg, sa far. Hur har vi
det med humöret.
Tackar som frågar, herr direktör, alldeles
förträffligt! svarade betjänten med den torraste stämma,
jag någonsin hört. Men till min häpnad såg jag
honom samtidigt göra de förfärligaste och
ömkligaste grimaser, varförutom han kraftigt gned sin
bakdel med vänstra handen.
Förstår fullkomligt, sa far och blinkade finurligt.
Nu hörde jag ett stånkande och frustande och ut
ur porten kom ett åbäke till karl. På onaturligt
långa och smala ben satt en stor och uppsvälld
bål och däruppå ett förhållandevis ännu större
huvud. Hållningen var majestätisk och motsvarade
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
