Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
66
min väg men ovissheten om, vad som tilldrog sig
bakom min rygg, gjorde mig knäsvag. Plötsligt
förlorade jag besinningen och började springa. Då
hörde jag pojken vissla och ropa. 1 nästa nu låg
jag framstupa med hunden över mig. Han stod
med framtassarna på min rygg, jag kände hans
tänder och hans fradga i min nacke. Han bet dock
inte till eller ens rispade mig. Jag låg alldeles stilla
med näsan mot marken; hur länge vet jag inte.
Pojken ropade. Tyngden på ryggen lättade. Jag
väntade några ögonblick, lyfte sen lite på huvudet.
Då slog han ånyo framtassarna i min rygg och
morrade i mitt öra. Ligg bara still! Vi voro som
katten och råttan. Nu kom pojken springande,
högg honom i halsbandet och drog honom
därifrån. Hunden vrålade. Pojken sa ingenting och
jag sa ingenting. Efter en stund reste jag mig och
började gå eller snarare ragla nedför parkgången.
Jag kände mig alldeles maktlös. Rätt vad det var,
började pojken åter skrika. Hunden hade slitit
sig lös. Nu var jag inte maktlös längre. Jag rök
fram genom lövhögarna. Jag hade upptäckt en stor
grå spjälbur; jag skyndade dit, fick upp träpinnen
och hann nätt och jämt slå igen dörren för
hundkräket.
I detsamma fick jag ett hårt slag i nacken;
någon grep mig omilt i skuldran. Det sved. Så
hörde jag ett klapprande ljud vid örat. Jag hade
sprungit in i en uvbur. Uven hade slagit sig ned
på min axel. Hans grepp var troligen rätt
beskedligt, men klorna trängde dock genom kavaj och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
