- Project Runeberg -  Jag, Ljung och Medardus /
71

(1923) [MARC] [MARC] Author: Hjalmar Bergman
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

71

dylika vedervärdigheter skola hava drabbat honom
på mitt ägandes Rogershus. Och när jag nu blivit
upplyst om deras farlighet och förfärlighet, är det
mig rent oförklarligt, att jag kunnat skratta åt
honom, och hans kära pappa. Jag lovar, att det
icke skall upprepas så länge Roger Bernhusen de
Sars kan hålla sig för grin.

Är det nog nu? Kan vi få gå till bords?

Far svarade, att de övriga herrarna kunde gå
till bords men att han och baronen först skulle
se till, att hunden sköts och pojken fick prygel.
Baronen stönade. Ja, stöna du! tänkte jag. Men
när nu far tog min hand i sin, kände jag genast,
att han inte längre var så ond. Jag måste erkänna,
att det gjorde mig en smula snopen. Om- fars vrede
var i avtagande, så var emellertid baronens i
tilltagande. Han hämtade en käpp och började strutta
av och an nedanför trappan i väntan på pojken,
som efterskickats. Hans ansikte blev så småningom
mörkrött och han rev och slet i stärkkragen. Han
morrade som ett lejon. Jag befann mig i största
spänning. Nu, sedan far visat sin makt, hade jag
alls ingen lust att se pojken pryglas och hunden
dö. Jag hade förlåtit dem deras synder, i all.
synnerhet hundens, jag gav noga akt på far, för att
se, om han inte snart skulle låta tala med sig.
Bäst jag det gjorde, hördes en lång, dov morrning
från baronen och han började strutta fram över
gårdsplanen, svängande käppen som en kvarnvinge.

Pojken hade kommit i sikte. Jag måste beundra
lians frimodiga hållning. Han gick mycket lugnt och

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Sep 28 23:37:42 2021 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/medardus/0075.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free