Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
72
täljde ränder på en käpp. Antagligen gjorde han
sig ingen brådska men släpade ej heller på stegen.
Jag började viska litet åt far; han hörde mig inte.
Nu möttes de båda på sandplanen; baronen grep
pojken i nacken och höjde käppen. Far klämde
min hand, så att jag skrek. Det hörde han heller
inte. Han mumlade:
Vad tar han sig till!
Och han sprang. Jag efter. Men far med sina
långa ben kom först. Då jag hann fram till dem,
hade de tagit pojken i vardera armen och drogo
var och en åt sitt håll. Far var vit av vrede, baronen
kolblå. Far sa, lågmält men ursinnigt:
Jag förbjuder dig att slå pojken! Hör du vad
jag säger? Jag förbjuder dig att slå pojken!
Baronen stammade och tuggade fradga:
Vansinniga människa! Först hindrar du mig från
att äta och nu hindrar du mig från att slåss!
Vansinniga krummelur!
Pojken var den ende som förblev åtminstone
själsligt oberörd. Han stirrade en smula sorgmodigt
framför sig och formade läpparna till en tyst
vissling. Plötsligt sa han, lugnt men med förebråelse:
Siså! Nu sprack rocken.
Far och baronen släppte sina tag. Ett
ögonblick stodo de stilla och tittade på pojken. Så
brast far i skratt. Baron var inte lika snar i
väjid-ningen; han smackade och svalde, stampade och
hytte med käppen. Men fars skratt var. mycke\
smittsamt. Baronens smackningar avbrötos av
frätningar; han vände sig hotfull mot pojken.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
