Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
94
en dylik buse fick jag på inga villkor samvara.
Han var son till ett kringresande skådespel&rpar
och åtnjöt en avundsvärd frihet. Hans övriga villkor
voro mindre avundsvärda. Han bodde hon gumman
Pflöke och gudmor Utter betalade hans
inackordering och skolutgifter med pengar, som hon tiggde
av far och andra. Hans föräldrar hade döpt honom
till Medardus och detta namn, som varje annan
yngling skulle ha förbannat och om’ möjligt dolt,
bar han med stolthet. Hör ni Lassar, Kallar och
Pellar, brukade han säga, det finns på hela jordklotet
bara en som heter Medardus och det är jag!
Tänk på det!
Medardus var tre eller fyra år äldre än jag
och två klasser före nfig i skolan. Som han,
regelbundet offrade ett par år på varje klass måste vi
förr eller senare bli kamrater och kanske också
vänner men jag ville inte ställa saken på en oviss
framtid. Jag gjorde flera fruktlösa försök att närma
mig honom. Under en rast tände jag en cigarrett
och rökte den vid själva skolans vägg. Denna
djärvhet var ny och gjorde lycka. Mina
klasskamrater voro stolta över mig, de sprungo omkring
och berättade att Arnfeldt stod mittpå skolgården
och rökte. Alla måste se mig! Även Medardus.
infann sig och som vanligt knuffade han alla
andra åt sidan. Jag bävade av fröjd. Men Medardus
yttrade:
Jag kan inte stå till svars att låta en sån knatte
röka. Det äcklar mig.
Han tog cigarretten ur min mun och stoppade
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
