Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
99
sanningen, hopp om frälsning och ett evigt liv
samt kärlek till Gud och de heliga tingen. Som
ni förstår, mina kära gossar, är detta icke
småsaker. Och jag ber den Högste förläna mig kraft
att utföra detta arbete för vilket rektor har
bemyndigat mig att taga tio kronor av var och en i
ett för allt.
Nu fnissade Medardus och vi fnissade alla. Vi
fnissade, därför att vi väntat på frasen, som prästen
upprepade varje höst inför varje ny klass. Prästen
fnissade ej men han log. Han sa:
Icke sant? Det är en ganska ringa penning!
Också kan jag i förtroende nämna, att ännu har
ingen av mina lärjungar betalt så litet.
Medardus fnissade åter men denna gång tog
p;rästen illa upp; han sa:
Varför skrattar du, Medardus? Du är medellös.
Av dig får jag ingenting.
Pojken blev blodröd och utbrast:
Pastorn ska få sin tia, om jag så ska stjäla den!
Det låtsades prästen icke höra och vändande sig
till mig sa han:
För en yngling med Medardus’ utpräglade
hederskänsla måste det kännas pinsamt att ej på något
sätt kunna vedergälla mina omsorger. Även för
mig känns det en smula pinsamt, ty vid
konfirmationsundervisningen bör väl alla sociala
skillnader utplånas. Men detta är dock en sak av
ringa vikt och ordnas ofta nog genom
mellan-komsten av någon förmögen och godhjärtad man,
som av glädjen över sin egen välartade son manas
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
