Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
105
Vi funno förklaringen antaglig och sa: Nu får
du byka pigans våta kalsonger! Men Ljung
invände: Varför skulle då vi hållas kvar? Det är
något annat och värre.
I detsamma kommo flera lärare och bland dem
lektor Barfot som var Ljungs och min
klassföreståndare. Han vinkade oss båda till sig och förde
oss in i ett annat rum.
Ni båda, sa han, äro höjda över alla misstankar.
Men om ni vet någonting, så kan ni anförtro det
åt mig. Ifall ni så önskar. Ty inte tänker jag tubba
eller lockaj det talar jag om på förhand.
Är det pigan? frågade jag. Han svarade:
Om någon stulit pastorns piga, så skulle han
troligen ha tagit det med ro. Men ni vet nog, att
det är silverdosan som försvunnit.
Det klack till i mig. Ljung! tänkte jag, och
vågade inte se åt honom. Men jag hörde, att han
klapprade tänder. Det hörde också Barfot och
frågade, hur det var fatt. Ljung svarade: Jag mår
illa. — Det märks, sa Barfot och frågade än engång,
om vi visste något. Jag svarade helt kort nej;
Ljung sa mellan klapprande tänder:
Jag för-säk-rar att jag ing-en-ting vee-et —
Gå då tillbaka till de andra, befallde Barfot.
Under vägen sa Ljung till mig: De komma att
tro att det är jag. — Det trodde jag också men
jag sa: Inte! — Jo! sa han och jag upprepade:
Inte!
Alla pojkarna sutto musstilla på sina platser,
ty rektor själv satt i katedern, prästen vandrade
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
