Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
113
rymd, att far kände sig alldeles förbryllad. Vad
går det åt dig? sa han. Du är så röd i ansiktet.
Jag svarade:
I dag röd i morgon död!
Gör dig inte till! snäste far. Jag yttrade i
överlägsen ton:
Kära pappa, om jag gör mig till, det gör varken
till eller från.
Jag fick en orre i lön men helt lindrig, ty far
trodde visst att jag var sjuk och hade feber.
På Rogershus var som vanligt många gäster.
Vid frukostbordet dagen därpå berättade far om
stölden och det stora förhöret. Prästen dömdes
hårdare än tjuven. Jag lät dem veta, hur vi skojat
under lektionerna. Far sa: Men väl inte du? Jag
fnös och svarade: Visst! Jag var den värste!
Baronen yttrade:
Dessa lärare äro förbålt löjliga krummelurer.
Det är deras stora svaghet. Är man icke i sig
själv löjlig, så blir man inte heller förlöjligad. Jag
skulle med glädje åtaga mig en klass på hundra
gossar av det värsta slag. Och jag försäkrar
herrarna, att det i den klassen ej skulle förekomma
någon otillbörlig munterhet.
Du! utbrast far. Ack du min gud, klassen skulle
vrida sig av skratt, bara du trädde inom dörren.
Aja, nog skulle den det, sa jag helt tanklöst.
Baronen gav mig en vred blick men jag lät mig
inte förbluffas utan började härma prästen.
Äntligen fick jag utföra mitt nummer! Det gjorde stor
lycka och alla skrattade, baronen mest, far minst.
8. — Bergman, Jag, Ljung och Medardus.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
