Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
128
rörande den här saken? Det vore i sanning
oförlåtligt!
Hans sätt att uttala ordet oförlåtligt blev
avgörande. Redan detta att jag kanske hemlighållit något
rörande tredje person skulle vara o-för-låt-ligt? Tack
då och hjärtligt tack! Jag svarade kort: Det var
förstås bara skoj. Men till mig själv sa jag:
Aldrig i livet att jag bekänner! Är jag en
fähund så är det Guds fel och inte mitt.
Nu har väl Ljung redan gått igenom det värsta
och varför skulle jag då gå igenom detsamma och
tio gånger värre? Jag har väl inte kommit till
världen bara för att bli halshuggen! Jag kastar
dosan i ån och sen får ingen reda på den före
den yttersta dagen. Och om den dagen och den
stunden vet ingen, icke ens änglarna i himmelen!
Fast i mitt beslut somnade jag den kvällen och
sov förträffligt till på slaget sex, då jag plötsligt
spratt upp och tänkte: Om en halvtimme går första
tåget till Myren! Jag huttrade och hackade tänder,
kom hastigt i kläderna, smög mig ut och sprang
till stationen. Färden till Myren tog tjugu minuter.
Jag visste inte, var Ljungs bodde utan måste fråga
mig fram. Det var mörkt ännu fast med snösken.
Flingor föllo, få men så stora att jag aldrig sett
maken, föllo tysta och tunga. Jag. irrade omkring.
Då det ljusnade var jag nära deras stuga. Gubben
kom ut och efter honom sonen. Jag gömde mig
och de gingo tätt förbi mig. Flingorna fastnade i
gubbens håriga ansikte. Han bar en yxa över axeln
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
