Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
144
Gumman Pflöke var honom behjälplig. Gumman
Pflöke handlade av hat, Medardus av kärlek och
vördnad för fjärde budet.
Allt förminskas, även Medardus. Han är icke
längre den förskräcklige, beundrade och
ouppnåelige. Vi bli vänner. Han kvartsar vartannat år och
jag hinner fatt honom. Jag går om honom men
vi förbliva vänner. Vi äro lika långa, ty Medardus
växer långsammare än jag. Men han växer! Han
har matdagar hos hökare Anderssons hustru vid
Vedbotorget. Om denna fru veta vi pojkar i sjätte
och sjunde rätt mycket: vi veta bland annat, att
hon föredrager feta, unga manspersoner framför
magra. Det har hon själv sagt. Vi påstå att hon
göder Medardus till slakt. Det retar honom och
vi måste taga tillbaka. Men en dag gnider han
sina läppar hårt och säger:
Vet ni va! Första året jag skulle tacka fru
Andersson för maten, pussade hon mig på pannan. Se
jag var lagom lång för att det skulle komma på
pannan utan att hon behövde bocka sig. Men i
år kommer det på mun. Det är vådligt vad en
växer! Jag skulle önska, att hon redan vore vid
hakan.
Någonting liknande händer mig och gudmor
Holländer. Vi pussas visserligen ej men ibland tar
jag henne i famn för att betyga min tacksamhet.
Och se, nu märker jag att mina fingerspetsar börjar
mötas bakom hennes rygg! Jag kan ta om gudmor
Holländer! Skulle jag ha magrat? undrar hon
ganska bekymrad och börjar knapra på en socker-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
