Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
152
Men nu blev jag rädd, tog repet och stoppade det
i förstugans kamin som brann dag och natt.
Kroken kastade jag ut genom fönstret. Följande morgon
var hela våningen förpestad av bränt gummi. Jag
måste tillstå att jag bränt repet. Men varför jag
bränt det fingo de mig ej att bekänna. Självmord
är en stor skam.
Ären gå. Vi pojkar i sjätte och sjunde spela
vira och förspilla en dyrbar ungdomstid, som aldrig
återkommer. Men vad ska vi göra när ingenting
händer? Och vira är spännande. Dessutom äger varje
yngling en viss äregirighet. Han vill vara fulländad i
något stycke. En fulländad lärjunge kan han icke
bli; Barfot själv säger oss under en logiktimme,att
en fulländad lärjunge, om en sådan tänktes existera,
vore en contradictio in adjecto, ett logiskt oting.
Däremot kan man bli en fulländad viraspelare. Och
vira är svårt! Det ligger icke ringa ära i att vara
en fulländad viraspelare. Vi pojkar i sjätte och
sjunde, som länge lidit olidligt av terminernas längd
och månadernas och dagarnas och timmarnas,
upptäcka plötsligt att livet är knappt tillmätt för den
som vill hinna sitt mål. Eftermiddagarna räcka
inte till. Vi nödgas anlita de officiella lärotimmarna.
Vi välja matematiktimmarna, ty dels äro de många,
dels är spel nära befryndat med den rena
matematiken, dels skattar lektorn i matematik sitt lugn
högt. Om jag ser något orätt — tänker han —
så måste jag säga något, och om jag säger något,
blir jag motsagd. Men nu finns det för en lärare
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
