- Project Runeberg -  Jag, Ljung och Medardus /
160

(1923) [MARC] [MARC] Author: Hjalmar Bergman
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

160

Det beror på, att mamma inte vet hur det går
till. Mamma tror att det sker så där hux flux.
Men så är det inte. Man måste förbereda sig i
åratal och då gäller det, att inte vara feg.

Emellertid slapp jag ugglan för någon tid och
det var kanske Sonjas förtjänst. Jag, Ljung och
Medardus spelade icke längre vira. Vår tid, våra
kontanter och vår list åtgick till att skaffa Sonja
allahanda förnödenheter och lyxartiklar. Vi älskade
henne utan att veta det. Vi älskade henne, därför
att vi beskyddade henne. Till oss själva och
varandra sa vi förklarande: Det är ju en vanlig slinka,
men det är i alla fall synd om henne.

Glädjen blev inte lång. Sonja flyttade till
utvärdshuset där värden, herr Markurell, höll henne
i strama tyglar. För att åtminstone få träffa henne,
drucko vi hans iskällardricka, tills vi fingo kolik.
För resten stannade hon endast några dagar hos
herr Markurell. Hon fick smörj med käpp och
flyttade. Vi ville, att hon skulle stämma Markurell
men hon sa:

Skulle man stämma var karl som slår en, så
bleve det aldrig annat. Nej nu far jag till Arboga,
för där har jag fästman och det är ändå det bästa!

Hur detta sårade oss! Vi hade ingen anledning
att göra oss höga föreställningar om hennes dygd.
Men att äga en riktig fästman och likväl ha så
mycken kärlek över för en svartögd pojke och en
blåögd pojke och en pojke med uppnäsa, det
överträffade allt vad vi visste om uselhet. Utan ord
och avsked drogo vi oss tillbaka. Hon kunde gärna

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Sep 28 23:37:42 2021 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/medardus/0164.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free