Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
167
Var inte elak mot stackars Pflöke! Då hämnas Gud!
Kort därpå fick far besök av herr Gawenstein.
Herr direktör, sa Gawenstein, jag kommer i ett
mycket delikat ärende. För någon tid sedan köpte
unga herr sonen en vacker guldbrosch av mig.
Den har han ärligt betalt. Men jag kan säga herr
direktören att den broschen fick han extra billigt,
emedan jag trodde att den skulle pryda en moders
barm. Därför fick herr sonen den extra billigt. Jag
är själv fader och har ett hjärta. Nu kommer
den gamla fröken Pflöke till mig och berättar att
broschen blivit en gåva till en slyna i Arboga.
Det är icke en moders barm, herr direktör! Nu
frågar jag mig själv: vad är rätt och riktigt? Bör
jag vara affärsman och ingenting säga? Eller bör
jag vara far och underrätta herr direktören om
den fula historien? Vad är rätt och riktigt herr
direktör?
Nåja, sa far, herr Gawensteins samvete tycks
ju redan ha besvarat frågan. Men lyd mitt råd —
tro aldrig gumman Pflöke!
Alldeles riktigt, medgav herr Gawenstein, gamla
fröken Pflöke är en stor lögnerska. Och jag skulle
icke ha trott ett ord, om hon icke hört den
fula historien av fröken Leontin. Herr direktör,
fröken Leontin är fattig men sannfärdig. Och märk
nu, herr direktör! Hos fröken Leontin bor
ynglingen Ljung, som är herr sonens bäste vän. Jag
vet detta, ty min son har också äran att vara herr
sonens vän. Ser nu herr direktören, huru allt
bestyrker den fula historien?
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
