Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
185
Kära Love, svarade gudmor Utter och höll lådan
hårt tryckt till sitt bröst. Tror du verkligen att
den gamla stackarn har det roligare och bättre,
därför att hon är elak?
Gudmor Utter var och förblev omöjlig!
Mitt i jullovet fick Wadköping besök av baron
Cederfelt — han, som väckt fars synnerliga harm
genom att sluta sig till Frälsningsarmén. Han hade
verkat ett år som missionär i Indien och nu skulle
han skildra sina upplevelser i stora skolsalen. Far
gick dit och tog mig med. Herr och fru de
Lorche voro också där och vi satte oss
bredvid dem. Cederfelt talade som om han avlagt
rapport, korthugget och torrt. Han var mörk som
en mulatt i ansiktet och såg mycket ståtlig ut.
Far viskade till fru de Lorche: Sämre föredrag
har jag sällan hört! Hon log och svarade: Men
jag svaga kvinna börjar redan bli omvänd. Han
är ju vacker som en ung gud!
Efter föredraget gingo herr och fru de Lorche,
far och åtskilliga andra fram för att hälsa på
Cederfelt. Jag såg, att han blev särskilt glad, när
far skakade hand med honom; men jag såg
också, att far hade sitt elaka löje i mungipan.
Vet du vad, Cederfelt, sa far plötsligt och hela
sällskapet ryckte till. Vet du, vad jag hela tiden
suttit och tänkt på? Jo, att du har en viss likhet
med den underbart sköne romerske kejsaren Nero.
Hur så? frågade Cederfelt kort. Far svarade:
Även i dig har en stor skådespelare gått för-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
