Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
205
det för opassande. Eljest var tillfället icke
olämpligt, ty av en händelse voro vi ensamma i hela
våningen. Men vi hade vuxit ifrån dylika
pojkaktigheter. Åtminstone var det min åsikt. Tillsvidare
bjödo vi varandra var sin cigarrett och jag räckte
Medardus tändstickan på det förbindligaste sätt,
varpå han tackade lika förbindligt. Medardus drog
ett bloss och framkastade likgiltigt:
Ska du bli bodknodd, kanske?
Affärsman.
Medardus fnös rök och en svordom:
A fy fan! Jag säger bara fy fan!
Vad trodde du, att jag skulle bli?
Medardus ryckte på axlarna, antydande att han
icke offrat den saken några tankar. Gesten var
lögnaktig. Medardus rodnade sakta och stadigt från
hakan upp över kinder och panna; och när
rodnaden var fullbordad yttrade han likgiltigt:
Eljest hade jag tänkt att du kunde ha blitt
detsamma som jag.
Jag sa: Vad skulle det vara bra för?
Han rodnade ännu djupare och svarade:
A just för ingenting. Men man är inte så ensam
om man är två.
Jag frågade icke, vad han tänkte bli. Därmed
markerade jag mitt förakt. Medardus kände
förolämpningen och stelnade till. Under samma
överdrivet hövliga former som nyss togo vi åter fram
våra cigarrettaskar och bjödo varandra cigarretter
och eld. Plötsligt brast Medardus’ yttre stelhet
och en glimt av hans inre eld bröt ut i orden:
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>