Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
217
Det var det stora Fauståret. Sen kom Otello. Skulle
du vara född Otelloåret? Jag har tagit upp den
på nytt! Men du skall få se! Hur jag helt och
hållet ändrat uppfattning. Han är inte längre brutal,
han är genial! Han har den förråddes, den
bakifrån stucknes geni! Ja, du ska få se! Se och
jämföra! Jaså du är född det stora Otelloåret!
I Wadköping? Verkligen? Då har du åtnjutit
fördelen av att födas och fostras i samma stad i
samma omgivning. Vi kringflackande konstnärer
skulle icke sätta barn i världen. Det borde
förbjudas oss. Även i vår konsts intresse. Vi skulle
försaka faderskärlekens fröjder, ty ur försakelse
spirar konsten. Vad livet vägrar oss, det skapa vi
i vår konst. Kom inte och säg: Spela dig själv!
Var dig själv på scenen! Humbug! Humbug, sir!
På scenen skall man vara, vad man icke är!
Man-skall vara sin egen saknad! Sin bittra saknad!!
Och vem är denne yngling?
Han pekade plötsligt på mig, som skam till
sägandes stod där och gapade. Efter fyra års
frånvaro hade denne far ingenting annat att säga sin
son än att han var född Otelloåret och att han
aldrig borde ha kommit till världen. Det förvånade
mig men jag hälsade artigt, och Medardus nämnde
mitt namn. Skådespelaren lade sin hand på min
blottade hjässa och sedan på min axel. Jag såg
i Medardus’ svarta ögon att han avundades mig
denna grace.
Arnfeldt? upprepade hans far. Son till
direktören? O! Det är ett geni, ett kraftgeni! Konsten
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
