Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
270
Om du glömt henne, anmärkte mor, så borde du
inte sitta var kväll och skriva brev och vers till
henne
Jag brusade upp och förbjöd mor att rota i
mina papper. Då fick jag orren nummer ett. Och
mor sa: i
Hur kan du dessutom understå dig att svara
pappa, att du inte så noga vet, om du vill följa
honom till London i sommar? Är det kanske den
där mamsellen som gör gunstig herrn tvehågsen?
Följa honom till London! utbrast jag. Pappa har
inte sagt ett ord till mig om det!
Nu föll orren nummer två. Ty mor hade själv
hört far tala med mig om Londonresan. Men jag
ljög icke! Det visade sig att jag bokstavligen!
taget blott haft ögon och öron för den Tilianderska
truppen och Hannele. Jag hade talat och’ svarat
som en sömngångare. En kväll hade far ånyo
utvecklat sina planer, som redan delvis
förverkligats. Några månader tidigare skulle jag ha
lyssnat med hela min själ; nu visade jag mig så
tankspridd, att far förargad skickade mig ut ur rummet.
Även härför gjorde mor mig förebråelser. Men jag
hade icke en aning om någonting. Bara Tilianders,
teatern och Hannele!
Sannerligen, det var tid att vakna! Olyckorna
haglade!
Rektorn kallade mig till sig och meddelade att
jag skulle få nedsatt sedebetyg och underbetyg i
ett flertal ämnen. Det var ingenting att göra åt
den saken. Sockerbagare Wedblad presenterade mig
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
