Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
293
och kvinnorovet sedan väckt den allra största
förargelse inom menigheten. Dessutom påstod man,
att vi ungdomar på Rogershus förde ett otuktigt
leverne. Vilket var en fullständig lögn.
Prästens svar blev: Om den sjuka flickan önskar
religionens tröst, är jag så villig som skyldig att
giva henne den; dock endast under förutsättning
att hon visar sin uppriktiga ånger genom att genast
lämna Rogershus. Bernhusen vände sig till andra
präster men fick överallt ordagrant samma svar.
Då kände vi oss inringade. Ty Hannele begärde
att få tala med en präst. Kunde vi framföra deras
svar? Vi spelade glada och fortsatte med våra
festliga förberedelser. Hannele deltog alltjämt i vår
muntra brådska. Men för varje morgon undrade
hon, om prästen skulle komma den dagen. Det
gjorde oss förtvivlade. Nu voro våra förberedelser
snart avslutade. Vi hade en dansbana med
lövruskor och vackra girlander; vi hade byggt
lövvalv och bersåer. Vi gingo allasammans med
Hannele i spetsen för att bese härligheten. Där var
band och där var vimplar, där var fanor och
blomsterkransar. Där fanns till och med kulörta
lyktor, ty Hannele hade erinrat sig, att det
funnits kulörta lyktor på den stora skördefesten. Och
Medardus hade förklarat, att kulörta lyktor och
fyrverkeri aldrig tar sig så bra ut som vid
midsommartid. Är du nu nöjd? frågade vi, stolta fast
oroliga. Hannele var nöjd.
Men när vi sutto vid kvällsbordet suckade hon
och sa:
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
