Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- Första avdelningen
- V. Hemma igen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
V.
HEMMA IGEN.
De följde Tegeltakets anvisningar, döko ut på
Union-Street och kommo utan vidare missöden upp
på Höjden. Från kanten av denna tittade de ner i
Avgrunden, varifrån det ständiga, orediga sorl uppsteg,
som brukar höras från tätt befolkade platser.
»Aldrig går jag dit igen, så länge jag lever», sade
Fred häftigt. »Jag undrar vart eldaren tog vägen.»
»Det var tur för oss att komma undan helskinnade»,
sade Joe helt snusförnuftigt för att muntra upp dem.
»Vi fick i alla fall vår beskärda del och du mer än
så», skrattade Charley.
»Ja», svarade Joe, »och jag har nog ännu mera
obehag att vänta, då jag kommer hem. God natt,
grabbar. »
Som han väntat sig, var sidoporten stängd, och han
gick omkring hörnet till matsalen och kröp in genom
fönstret som en inbrottstjuv. Då han gick över den
stora hallen och försiktigt närmade sig trappan, kom
hans far ut från biblioteket. Överraskningen var
ömsesidig, och bägge stannade häpna.
Joe greps av en hysterisk skrattlust, ty han trodde
att han visste precis hur han såg ut. I själva verket
36
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Sun Dec 10 16:36:24 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/medblixten/0038.html
