Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Andra avdelningen - XII. Joe försöker rymma
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
»Det är jag inte . . . våga inte säga så en gång till!»
Joe var blek, oeli han darrade, men icke av fruktan.
»Tjiv!» väste fransmannen omigen.
»Ni ljuger!»
Joe hade inte förgäves varit en pojke bland andra
pojkar. Han visste vilket straff som skulle följa
på de ord han nyss uttalat, och han väntade på det.
Han blev därför inte särdeles förvånad, då han ett
ögonblick därefter kravlade sig upp från akterdäcket,
ännu yr i huvudet efter ett väldigt slag mellan ögonen.
»Säg det en gång till!» röt Franske Pete med
upplyft näve, beredd att slå till.
Joe fick tårar i ögonen av vrede, men han var lugn
och högtidligt allvarlig. »Då ni säger, att jag är en
tjuv, Pete, så ljuger ni. Ni kan slå ihjäl mig, men
jag säger ändå, att ni ljuger.»
»Nej, låt bli det där!» Frisco Kid hade rusat fram
som en katt för att avvärja ett nytt slag, och han
drev undan fransmannen.
»Låt pojken vara!» fortfor han, i det han plötsligt
ryckte av och väpnade sig med den tunga rorkulten
av järn och ställde sig emellan dem. »Nu måste det
bli slut på det här. Ni dumma hund, kan ni inte se
vad det är för slags pojke? Han talar sant. Han
har rätt, och det vet han, och om ni också slår ihjäl
honom, så ger han sig inte. Här har du min hand
för det Joe.» Han vände sig om och räckte sin hand
till Joe, som tryckte den. »Du har ruter i dig, och
du är inte rädd för att visa det.»
Franske Petes mun förvreds till ett tvunget leende,
som motsades av den ondskefulla glöden i hans ögon.
Han ryckte på axlarna och sade: »Jaså? Han icke
85
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
