- Project Runeberg -  Svenska och finska medicinalverkets historia 1663-1812 / Andra delen /
491

(1891-1893) [MARC] Author: Otto Hjelt
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

hus, »der artis obstetriciæ professorn sin boning hafver och der
ammecontoiret inrättadt är.» Sedan barnbördsinrättningen kommit till stånd,
utfärdade collegium medicum den 3/3 1778 instruktion för adjunkten
med afseende å hans förhållande till denna anstalt och hans göromål
vid densamma.

Rättigheten att tillsätta denna tjenst lemnades åt collegium
medicum genom k. brefvet af den 30/11 1774. Lönen ville dock icke falla ut.
Då collegium medicum anhöll hos Kongl. Maj:t, att professorerne von
Schulzenheim
och Bergius, kollegii syndikus, botanices
demonstratorn, anatomiæ och artis obstetriciæ adjunkterne samt lifmedicus
Jonas Kjernander måtte erhålla »de löner och tillökningar i deras
hittills innehafda löner, hvarom k. brefvet af den 15/2 1770 förmäler, men
hvilka de ännu icke fått åtnjuta,» afslogs det genom k. brefvet af den
l3/8 1777 i anseende till medicinalfondens otillräcklighet. Dåvarande
adjunkten i barnförlossningskonsten Johan Kraak erhöll dock på
förnyad framställning af collegium medicum den lön af 400 dal. smt, som
tidigare blifvit i staten anslagen, dock med vilkor, som åtföljer alla
på medicinalfonden uppförde löner, att d:r Kraak vid uppkommande
brist bör förlora mark om mark med de öfriga.» Ett af assessor
Ribben på collegii medici anmodan uppgjordt förslag till ny instruktion
för adjunkten antogs af collegium den l6/10 1788.

4. Barnmorskeundervisning å andra orter i Sverige.



Det var icke blott i Stockholm, som barnmorskeundervisning
meddelades. Man finner att, vid den kännbara bristen på barnmorskor,
försök så väl från myndigheternas, som läkarenes sida gjordes att
äfven å andra orter bringa en sådan till stånd. Den 20/1 1753 hade
landshöfdingen Karl Harald Strömfelt hos Kongl. Maj:t föreslagit
Johan Benjamin Heiligtag till provinsialläkare i Blekinge under
förutsättning, »att han med sin fader öfverfältskären Heiligtag vid
amiralitetet i Carlskrona och Carlskrona stads barnmorska, hvilken blifvit i
Stockholm så väl tillärd, att hon kan hålla föreläsningar, kunde gifva

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 16:40:07 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/medhist/2/0505.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free