- Project Runeberg -  Svenska och finska medicinalverkets historia 1663-1812 / Tredje delen /
45

(1891-1893) [MARC] Author: Otto Hjelt
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

45 LÄNSLASARETT OCII SJUKHUS I ENSKILDA STÄDER.



banko i årlig lön och vid endast lasarett 66 rdr 32 sk. banko, jämte
vanligen fria rum, värme och ljus och någongåug betjening.
Utspis-ningskostnaden vexlade något i de olika länen. Från 4 à 5 sk. på
1790-talet hade den 1812 stigit till 10 à 12 sk. banko.

Sjuksköterskor, hvilka tjenat länge och troget, erhöllo stundom, när
de icke vidare förmådde fullgöra sitt arbete, för sin öfriga lifstid den å
stat anslagna lönen och underhållet i pension.

Redan vid denna tid var en s. k. profdårkur införd vid
lasaretten, som skulle genomföras enligt fastställda grunder. Tvifvel om dess
ändamålsenlighet hade likväl börjat uppstå. Serafinierordensgillet
infordrade generaldirektören C. F. Schulzenheims yttrande, som gick
ut derpå, att en generel kur icke kunde föreskrifvas, utan borde
lasa-rettsläkarene genom cirkulär anbefallas bedöma, om och på hvad sätt
den vanliga dårkuren kunde i hvarje fall nyttjas, samt vid förekommande
händelse inhemta generaldirektörens tanke.

3. Länslasarett och sjukhus i enskilda städer.

Hvad inrättandet af sjukhus i landsorten vidkommer, så berodde
deras tillvägabringande närmast på det nit och det intresse länets
höfdingar ådagalade. Vår kännedom om de svenska sjukhusens öden
och utveckling är öfverhufvud mycket bristfällig. För en fullständig
historik öfver rikets sjukvårdsinrättningar saknas nödiga källor eller
kunna åtminstone endast med mycken möda sammanbringas.
Måhända kunde genom forskningar i länsstyrelsernas och domkapitlens
arkiv en mängd upplysningar i detta hänseende vinnas. De
fragmentariska bidrag till deras historia författaren kan lemna äro hufvudsakligen
hemtade ur serafimerordensgillets protokoller. En och annan uppgift
återfinnes i ü. Schulz v. Schulzenheims »Tal om den offentliga
vården, i hänseende till folkets seder och helsa, samt de fattigas
Ldf-bergning», hållet för svenska vetenskapsakademin den 3% 1799,
Stockholm 1801. De med allmänna medel eller frivilliga sammanskott
underhållna sjukhusen voro mot slutet af förra och vid början af innevarande
århundrade följande:

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 16:40:25 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/medhist/3/0063.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free