- Project Runeberg -  Svenska och finska medicinalverkets historia 1663-1812 / Tredje delen /
49

(1891-1893) [MARC] Author: Otto Hjelt
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

LÄNSLASARETT OCH SJtJKHtJS I ENSKILDA STADER.

41)

tjenst, som kunde ersätta förplägningskostnaden efter dåvarande pris
eller 4 skilling om dagen.

Jönköping. Vid anläggningen af detta lasarett i medlet af
1770-talet var isynnerhet provinsialläkaren A. 51. Wåhlin verksam. Han
utgaf i detta hänseende en särskild skrift: Tankar om Jönköpings
Länslasaretts inrättande titt landsortens, rikets och läkarevetenskapens
framyena nytta. Jönköping 1770 8:o. För underhållande af lasarettet
hade nästan hela länet 1770 åtagit sig en bevillning af 3 l/2 skilling för
hvarje helt hemman, hvaremot ett efter socknarnas folkmängd
propor-tioneradt antal sängar kunde utan betalning påräknas. De socknar,
hvilka icke deltogo i denna afgift, fingo erlägga 2 à 5 rdr i månaden
för sina sjuka. Veneriskt smittade personer betalade 2 rdr i månaden.
Till hämmande af den veneriska smittan medgafs 1793 en tillbyggnad
å lasarettet och dess utvidgning med åtminstone 10 sängar. Wåhlin, i
hvars yttrande landshöfdingen instämde, hade framhållit, att, om lasarettet
erhölle 450 rdr till dessa förändringars genomförande och collegium
medicum vid hvarje års slut ersatte medikamentskostnadeu, skulle länets
invånare säkert draga försorg om de sjukes öfriga behof, och den
förödande smittan sålunda kunna afböjas. Vid Wåhlins död 1797 antogs
icke vidare någon läkare i sjukhusets tjenst, utan skulle det, liksom
öfriga sjukhus, skötas af lasarettskirurgen 1).

Ännu kan nämnas, att landshöfdingen 1808 insände till
serafinicr-ordensgillet ritning och förslag till en nybyggnad å lasarettstomten
föl-obotliga sjuke, närmast veneriske patienter. I skrifvelse af den % 1810
förnyade landshöfdingen sin hemställan om en anstalt till upptagande af
sådana med obotlig venerisk smitta behäftade personer, hvilka till
förekommande af denna smittas vidare utspridande i länet icke borde från
lasarettet hemförlofvas. »Ehuru inrättningar för obotelige veneriske
sjuke egentligen höra till eollegii medici försorg, likväl som de äga en
nära gemenskap med ändamålet af lasaretterne, hvarför det vore
äfventyrligt att till hemorten afsända sådana uslingar», fann serafimerordens-

’) Serafimerordensgillets protokoll den 1797.

4

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 21 12:34:37 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/medhist/3/0067.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free