- Project Runeberg -  Svenska och finska medicinalverkets historia 1663-1812 / Tredje delen /
65

(1891-1893) [MARC] Author: Otto Hjelt
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

LÄNSLASARETT OCH SJÜKHUS I ENSKILDA STÄDER.

65

1705 förärade inkomsten för en samma år i Stockholm verkställd
anatomisk demonstration eller 600 dal. kmt till ett litet nosocomium eller
sjukstuga här vid academien. förnämligast till den inländske culturam
studii medici»

Genom Lars Robergs bedrifvande inköptes 1708 en gård fordet
blifvande sjukhusets behof, men dervid förblef det länge2). Först på
1720-talet synas sjuke hafva blifvit intagna till vård i nosocomium.
Efter en tid började dock under Robergs senare tjenstgöring den så
länge planlagda inrättningen att i följd af hans försumlighet och ständiga
strider med konsistorium allt mer och mer förfalla. Först under hans
efterträdare Xils Rosén kom sjukhuset 1741 ånyo till stånd och
dermed var äfven den kliniska undervisningsmetoden, om också i inskränkt
omfång, erkänd och införd i Sverige3). Den af akademin sedan äldre
tider med 100 dal. smt årligen aflönade »barberaren» var ända från
början anställd vid sjukhuset som kirurg, men först 1796 fördubblades
hans lön. Hed denna befattning, som mot slutet af seklet öfvertogs af
vetenskapligt bildade läkare, följde, åtminstone en tid, skyldigheten att
undervisa i kirurgi. Genom Z. Strandbergs testamente erhöll
sjukhuset 1792 en amanuens.

Sedan landsorterna genom k. brefvet af den 10/10 1765 erhållit
rättighet att på egen bekostnad inrätta lasarett och sjelfva behålla de
penningmedel, hvilka derföriunan insamlats för serafimerlasarettet i
Stockholm, uppstod tanken att utvidga det akademiska sjukhuset till ett
gemensamt länslasarett. Detta af landshöfdingen i Upsala, baron Johan

’) Se detta arbetes första del sid. 371.

*) L. Roberg utgaf en liten sällsynt skrift öfver denna sjukhusauläggning:
^Samling angående Nosocomium academien in, efter begiäran utgiven, dem til
Behag, som till verkets inrättande Tiid efter annan vählmeent och beneget contribuerat.
Dürjemte ock några anmärkningar över sjuka, som där intagne blifvit saint
Beskrivning öfver åtskilliga Perxedlar, hörande til des påbegynta Sepuleretum
Valetu-dinarii Upsaliensis». Ups. 1734. Innehåller skrifvelser till och från consistorium
aeademicum, planteckning af sjukhusets gård och dessutom tre vignetter med latinska
och svenska verser. Denna Robergs skrift omnämnes icke af Mesterfon.

C. B. Mosterton, Om Nosocomium aeademicum och den kliniska
undervisningen i Upsala Universitetets årsskrift 1870). Upsala s. å.

5

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 21 12:34:37 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/medhist/3/0083.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free