- Project Runeberg -  Svenska och finska medicinalverkets historia 1663-1812 / Tredje delen /
141

(1891-1893) [MARC] Author: Otto Hjelt
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

FRÅN 1741 — 1743 ARS KRIG.

141

Under 1741—42 års krig voro af den från Karlskrona medförda
besättningen:

Friska Sjuka Döda Summa
den 3/s 1741 2,624 1,864 599 5,087

men den 8/g s. å. 1,976 2,382 729 5,087

Sjuk- och dödsprocenten var alltså den 3 aug. 48 °/o dier nära hälften,
men några dagar senare (il % bela styrkan.

Amiral Raja lin. sjelf sjuk, skref till Henr. Magn. von B
udden-broek den I9/s, att det wore väl om någon god doctor eller
experien-terad fältskär vore till fångs att consultera». Rajalin dog den 4/9 och
befälet öfvertogs af Aron Sjöstjerna. Sedan krigets böljan hade på
örlogsflottan dött 5 à 6.000 sjömän d. v. s. ungefär en fullständig
besättning och pä galerflottan 11 à 12,000 man, utan att flottorna
varit i strid med fienden 1).

Vid arméen i Finland var det icke bättre. Ett enda exempel må
anföras. Lifgardet till fot, 1,500 man starkt, landsteg i Finland i medlet
af september 1741. Efter fyra månader hade 250 man aflidit och 550
voro sjuka. I februari funnos endast 400 man tjenstbara. Manskapet
bodde under hösten i jordkulor, tills det, vid vinterns inbrott,
inqvarte-rades i städer och byar. De toma jordkulorna fylldes i stället med de
dödas kroppar, hvarftals lagda på hvarandra, hvarefter taket stjelptes
deröfver. Ingen hade stupat på slagfältet. Då truppen under hösten
1742 återkom till Stockholm, utan att hafva lossat ett skott mot fienden,
hade de flesta kompanierna knappt 20 man i tjenstgöring. Ett enda
kompani gjorde härifrån ett märkbart undantag, det hade förlorat endast
17 man. Genom kompanibefälets omsorg hade detta kompani haft sin
särskilda matinrättning och särskildt sjukhus2).

Xöden och eländet i flottans medicinalväsende nådde likväl sin
spets i den oerhörda sjuklighet, som herrskade i Karlskrona ären 1788—

’) Se C. G. Malmström, Sveriges politiska historia från K. Carl XH:s död
till statshvälfningen 1772. Stockholm 1S63, IL 311, 325 och 3S8.

T) E. G. Engberg ocb P. O. Liljevalch, Upplysningar om sjukligheten
inom en armée på fältfot, med särskildt afseende på behofvet af läkare för svenska
arméen och dess beväring. Stockholm 1854, sid. 7.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 21 12:34:37 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/medhist/3/0159.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free