- Project Runeberg -  Svenska och finska medicinalverkets historia 1663-1812 / Tredje delen /
176

(1891-1893) [MARC] Author: Otto Hjelt
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

194

REGEMENTSFÄLTSKÅRER.

derför erlagd, vidare betunga allmogen med samma afgift, ehuru ock
karlen flere resor skulle komma att visiteras ’).

Befanns karlen oduglig till krigstjenst, skulle skälen uppgifvas. I
Kongl. Maj:ts resolution af den 28/6 1731 på allmogens besvär deröfver
att manskap ofta kasserades, heter det, »skolandes, der tvifvelsmål om
karlens sjuklighet uppkommer och det så fordras, regementsfältskären
vara skyldig att besvärja sin therom gifne attest». Tar attesten
oriktig, förlorade regementsfältskären sin tjenst och, om han tog betalning
mer än en gång, botade han första gången 50 dal. smt och, om han
andra gången dermed beträddes, miste han tjensten, enligt k.
resolutionen på allmogens besvär af den 29/n 1756. Rust- och rotehållareue
ägde frihet att icke allenast sjelfve bivista besiktningen, utan ock, om
de så önskade, dertill kalla tvenne gode män, som kunde vittna, huru
mycket fältskären för besiktningen uppbar.

När en karl afskedades för åkommen sjukdom eller
kroppsbräcklighet, skulle icke några andra attester deröfver gälla än de, som
afgifvits af edsvurne stads-, regements- eller amiralitetsfältskärer, hvilka dock
icke borde meddela bevis öfver andra än kirurgiska åkommor. Utgaf
någon af dem sådan attest, som af klara omständigheter befanns vara
falsk och oriktig, miste han äran och tjensten enligt k. förordningen
af den 3/n 1743.

Regementsfältskärerne voro i k. resolutionen af den 27/4 1682
förbjudne att låta förrätta sin tjenst genom af dem antagna biträden. De
voro derför skyldige att bo och vistas i någon stad eller på den
landsbygd, der regementet låg, så framt de icke ville förlora tjensten, och att
derjämte infinna sig vid regements- och eskadrons möten, »enär do honom
af öfversten notificeras». Dem var icke heller tillåtet att utan
befälhafvaren tillstånd aflägsna sig från regementets ståndqvarter. En del

’) Anda till början af detta sekel saknades föreskrifter rörande antagandet eller
kasserandet af militärmanskap. Då utgaf assessorn, öfverfältläkaren Samuel Frölich
»Några allmänna reglor för approbations- och cassationsbesiktningar af rekryter af
kronans manskapStockholm 1813. 8:o.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 21 12:34:37 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/medhist/3/0194.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free