- Project Runeberg -  Svenska och finska medicinalverkets historia 1663-1812 / Tredje delen /
181

(1891-1893) [MARC] Author: Otto Hjelt
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

K Ä LTSK Ä RSGESÅ LLER.

»det Wij tinne billigt att fältskärsgesällerna böra njuta deras lön efter
staten, under den tiden regementsfältskärstjensten är ledig och att
allenast regementsfältskärslönen emellertid bespares».

Ofvannämnda 1728 års författning bekräftades ytterligare genom
k. brefvet till krigskollegium af den 19/i 1718 och förordnades tillika
att fältskärsgesällerne, så mycket ske kunde, borde kringspridas inom
regementets område, på det så väl regementet som andre i landsorterna
mätte kunna sig af dem betjena1). Inga andre gesäller finge antagas
än sådane, som efter författningarna blifvit godkände, hvarpå skriftligt
bevis af vederbörande skulle för öfversten uppvisas. K. förordningen af
den 26/9 1758 föreskref sedan hurudan examen en fältskärsgesäll var
pliktig undergå och hvilka betyg han borde innehafva, förrän han kunde
vid arméen antagas 2). Dessa betyg skulle äfven vid generalmönstringen
uppvisas.

Lönefrågan återkom ännu engång. Uppå krigsbefälets allmänna
besvär vid 1752 års riksdag hade Kongl. Maj:t i dess resolution af den
18/g s. å. förklarat, att regementsfältskärerne vid finska
dragonregementena skulle få disponera barberareräntorna vid alla kompanierna, samt
att de deremot skulle hålla tre goda fältskärsgesäller hvardera, i
anledning hvaraf krigsbefälet anhöll vid 1756 års riksdag, att de
barberare-räntor, som vid Abo läns och Nylands regementens förvandling ifrån
kavalleri till dragoner blifvit indragne, måtte frigifvas och
regementsfältskärerne få ersättning för den förflutna tiden, emedan de allt
sedermera, på egen bekostnad, hållit fulla antalet gesäller. Medels
resolution af den ll/1 1757 biföll Kongl. Maj:t, »att i fall någon del af dessa
barberareräntor vore till andre behof anslagen, en sådan brist då af

’) Vid 1756 års riksdag, der fråga om införandet af provinsialkirurger väcktes,

uttalades äfven i det af riksdagsmannen Otto Olsson till kammar- och ekononii-

deputationen af den S3/s s- å. inlemnade förut omnämnda memorialet den önskan, att

chefen mätte noggrant tillse att regementsfältskären verkligen höll sä många gesäller,

som kronan aflönade, och att »de ingalunda må till hans förmån indragas, utan fast

mer så fördelas, att de kunna betjena icke blott regementet, utan ock landets öfriga

inbyggare».

!) Jfr detta arbetes företa del, sidd. 275 och 3Ü5.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 21 12:34:37 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/medhist/3/0199.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free