Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
234
FÄLTKISTOR FRÅN UTLANDET.
Ändamålet är ganska godt, men idéen är på sitt Engelska vis förbannadt
dum. Ty de goda Plumpuddingarne tro, att i Sverige finnes hvarken
vett eller mat eller sjukskötsel, och nu skulle denne ene person bispringa
oss med allt detta! Och det som värre är, så tror äfven denne D:r
Domeyer. Det är ömkeligt att höra huru låga han föreställer sig oss,
och huru liög, tamquam Deus ex Maehina, han föreställer sig sjelf. Han
är för öfrigt en man af några 50 år, som rest ganska mycket, är gift i
Lissabon och säkerligen har en hel hop kunskaper. Assessor Gahn har
skrifvit till D:r Schulzen om hans väntade ankomst; helsa nu min
hedersgynnare Gahn och säg honom i förväg, tills I sjelfva få se honom,
att jag finner honom vara en tysk fjäsk späckad med engelskt högmod.
Och få se om icke regeringen, som också vanligen tror allt främmande
förträffligt, sätter honom till Præses i Collegium Medicum; dit syftar
åtminstone hans egen inbillning, nemligen att dirigera och lära alla
läkare i Sverige». —
Och den 26 i samma månad skref Carlander:
I dessa dar fån I till er den der D:r Domeyer, som jag sist
omnämnde. Det är den förargeligaste och plumpaste varelse jag råkat
på länge, han vet allting a priori, och isynnerhet att i Sverige finnes
hvarken vett eller förstånd, att jorden kan ingenting producera; med ett
ord: att landet icke är skapadt för menniskor, utan för björnar och
vargar. Detta är ingen öfverdrift, utan hans egna ord. Nog lia vi predikat
till hans omvändelse förgäfves; få nu se om I kunnen verka någon
förbättring hos syndaren ’).
Måhända torde vara lämpligt att här införa några ord om de
åtgärder, hvilka under förra seklet vidtogos i syfte att inom eget land
befordra tillverkningen af kirurgiska instrumenter. Ehuru det i collegii
medici protokoll för den 11 3 1702 heter, att »instrumenta chirurgica
skohla efter handen låtas göra och skulle d:r Heyne taga sig den
commissioncn an», är det högst sannolikt att desamma fortfarande
inköptes från utlandet, Först den 7/u 1757 vände sig collegium medicum
till kommersekollegium med begäran, att kirurgiska instrumentniakaren
’) P. H. Malmsten, Christoffer Carlander. Minnesteckning. Stockholm 1S49,
Sid. XVII.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
