- Project Runeberg -  Svenska och finska medicinalverkets historia 1663-1812 / Tredje delen /
249

(1891-1893) [MARC] Author: Otto Hjelt
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

UTBILDNING AF UNDERLÄKARE UNDElt KRIGET 1808—1809. 240

räknat, att, efter en antagen tjenstetid af ett år, aflöningen för 107 utländska
läkare, hvilka voro anställde under 1788 års krig, uppgick,
antagnings-oeh respenningar inbegripna, till 58,345 rdr specier, motsvarande
233,380 kronor1). Af de 216 läkare, hvilka tjenstgjorde under kriget,
voro endast 6, som icke angrepos af den herskande farsoten.

När 1S08 åi-s krig utbröt, upprepade sig samma svårighet att ånyo
i hast kunna anskaffa det för arméen nödiga antalet fältskärer. Äfven
då vände sig kollegium till medicinska fakulteten i Upsala med en
skrifvelse af den 15/2 1808 jämte anhållan, »att förekalla alla vid k.
academien i Upsala eller orter deromkring vistande medicinae doktorer
och chirurgiæ magistrar samt candidater och studiosi, hvilka kunna
vara ledige att emploijeras till läkarebefattningar till sjös eller lands
och sedan deras åstundan i detta afseende blifvit inbämtadt, derom
lemna k. kollegium upplysning». Men nu var f. d. öfverdirektören P.
Afzelius fakultetens dekanus och han gick icke kollegii ärender. P.
Afzelius anmälde till fakultetens protokoll den ®/4 s. å., att han,
»föranlåten af k. collegii medici olagliga företag att till tjenstgöring vid
arméerna och flottan utcommendera äfven de medicinæ studiosi, som ej
hafva något chirurgiskt stipendium och följakteligen ej stå med k.

Den viktigaste orsaken till bristen på dugliga fältskärer var icke blott den ringa
aflöning de erhöllo, utan framför allt bela anordningen af undervisningssättet i kirurgi
och bristen på nödiga förkunskaper hos dem, som ville egna sig åt dess studium.
Bristen på skrifter, afsedda för undervisningen i denna vetenskap, var fortfarande
mycket stor. Bland hithörande arbeten må nämnas »Afhandling om Bindornas
anläggandei af J. TV. Brandenburg, Karlsbona 1790. Herman Schutzercrantz
sammanskref -Et korii theoretiskt och practiskt Compendium om huggna, contunderade
och skutna sår i allmänhet; äfren om eomplieerade och några särskilta sår,
egentligen til tjenst för compagnie chirurgi rid kongl, arméen, sä till lands, som til sjöss.
Stockholm 1798. 107 sid. 8:o. Han fortsatte derjämte sin öfversättareverksamhet
och utgaf Herman Boerhaaves Lärosatser om chirurgiska sjukdomars kännedom
och Uikningssätt med Baron Gerhard van Swietens förklaringar öfver
desamma. På svenska öfversatte och till unge chirurgers tjenst utgifne. 1. Stockholm
1799. Xägra är senare utkom Arnemans System uti Chirurgien, öfversatt af J.
Sönnerberg. Stockholm 1801—1806.

’) C. M. Appel berg a. a. i ’Tidskrift i militär helsovård-. Stockholm 1882,
s. 100.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 21 12:34:37 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/medhist/3/0267.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free