Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
276
finska kriget 1808—1809. 276
om äfven mindre fullständig, öfversikt af de medicinska förhållandena
vid tiden för Finlands sista hårda strid under Sveriges fana 1).
Beträflande militärläkarene i Finland gäller fullt hvad om denna
kår tidigare redan anförts. De på särskilda ställen i detta arbete
förekommande uppgifterna om militärläkarenes utbildning i början af seklet
ådagalägga mer än nogsamt, att densamma fortfarande var i hög grad
bristfällig och icke motsvarade tidens växande fordringar2). De enskilda
förbättringar man velat införa i undervisningen och de ökade anspråk
man sökte ställa på de egentliga militärkirurgerne, hade ännu icke
förmått utplåna spåren af forna tiders missförhållanden. Den nybildade
fältläkarekåren fanns i det hela ännu icke till och kunde icke heller
omedelbart tillskapas. Hvarken var densamma fulltalig eller uppfostrad
för sina åligganden. I sjelfva verket var militärläkarevården fortfarande
med få undantag lemnad åt de gamla regementsfältskärerne och
fält-skärsgesällerne, ehuru numera benämnde regementsläkare och
underläkare. Blott undantagsvis funnos bland dem män med grundliga
medicinska studier och omfattande praktisk utbildning.
Då man vid utbrottet af ett krig med Ryssland under dåvarande
politiska förhållanden bordt kunna förutse, att främst Finland skulle blifva
skådeplatsen för detsamma, är den sorglöshet, hvarmed förberedelserna
dertill skedde, rent af ofattlig. Samma oförklarliga bekymmerslöshet
gjorde sig äfven märkbar med afseende på militärläkarevårdens ordnande.
Fältläkarekårens dåvarande chef Johan Gustaf Hallman synes varit
langt ifrån vuxen sin ansvarsfulla och viktiga plats. Ehuru ledamot
i collegium medicum och derjämte dess vice ordförande försummade
han belt och hållet att sin plikt likmätigt meddela sig med collegium
’) Den viktigaste, hittills tryckta källa i detta afseende är C. A. Dahlgrens
»Upplysningar om sjukligheten och sjukvården inom svenska arméen under kriget i
Finland ISOS», meddelade i »K. Krigsvetenskaps Akademiens Handlingar 1853».
Stockh. s. å. Med begagnande af handskrifna utdrag ur dessa rapporter liar C. F.
Wahlberg i Finska läkaresällskapet hållit den "/’,., 1885 ett föredrag om finska
arméens sanitetsväsende 1808—181.19 (F. Läk. Sällsk. H:r. XXY11I: 338 lf.) och A. U.
Quennerstedt äfvenledes infört ett föredrag öfver Fältsjukhusen i Finland ander
ISOS års krig« i »Tidskrift i militär helsovård» 1892.
’) Se ofvan sid. 126.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
