- Project Runeberg -  Svenska och finska medicinalverkets historia 1663-1812 / Tredje delen /
280

(1891-1893) [MARC] Author: Otto Hjelt
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

280

arméens sjukyårdsreglemente.

För de flyttande sjukhusens behof skulle finnas särskilda sjukvagnar, en
för hvarje bataljon af arméen, apoteksvagnar för forsling »af medicinalier,
lärft till förbandsmaterial, charpi, lakan, instrumenter, ättika och bränvin»
samt viktualievagnar. Vid tillfälligt behof af transportmedel för sjuke
och sårade uppbådades allmogekärror. Sina förnödeuheter skulle dessa
flyttande sjukhus erhålla från ofvannämnda nederlagsmagasin. Med stora
förråd af inventarier och viktualier borde de icke belasta sig, »men
medikamenter bör man hafva med sig, tv det flyttande sjukhuset kommer
ofta att ligga i byar, då ingen stad är nära, och utom dess bör man
vara säker om goda medicamenter», och hvad de sjukes föda beträffade,
»så är allt det man kan begära att man har tillgång till mat, när det
behöfves och att den är god».

Nederlagssjukhuseu inrättades endast i det fall, att brigadens sjuke
kunde transporteras till dem åtminstone på två à tre dagar, de berodde
belt och hållet af strategiska och ekonomiska betingelser. Flere brigader
kunde förena sig om samma sjukhus. Emedan det flyttande sjukhuset
så litet som möjligt borde belastas med sjuke, flyttades svårt blesserade
till nederlagssjukhuset. Äfven detta måste vara beredt på att efter
omständigheterna förändra plats, hvarför sådane sjuke, hvilkas
tillfrisknande fordrade längre tid, öfverfördes till det »ständiga» sjukhuset. Dit
borde äfven, så fort sig göra lät, afsändas veneriske och skabbsjukc
samt sådane, som hade andra smittosamma sjukdomar.

Vid dessa sjukhus voro efter deras storlek anställde olika slag af
tjenstemän. De större sjukhusens ekonomiska behof skulle besörjas af
en under generalintendentens öfverinseende ställd, men af förste
fältläkaren oberoende sjukhusintendent och dennes underlydande vid
sjukhusförråden. Den ekonomiska detaljen vid nederlags och allmänna
sjukhuset sköttes af direktörer, hvilka stodo under krigskommissariatet.
Sjukhusdirektorn ägde aflöningen och alla penningutbetalningar om
hand samt förde räkenskaperna med krigskommissariatet. Han gjorde
alla inköp för sjukhusets behof och besörjde oin rum för detsamma.
Det var tillika direktorns åliggande vid det flyttande sjukhuset att hvarje
morgon aflemna rapport öfver antalet inkomna och transporterade sjuke
samt utgångne friske och döde, äfvensom att enligt läkarens anvisning

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 16:40:25 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/medhist/3/0298.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free