- Project Runeberg -  Svenska och finska medicinalverkets historia 1663-1812 / Tredje delen /
292

(1891-1893) [MARC] Author: Otto Hjelt
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

292

TILLFÄLLIGA SJUKHUS.

fortfarande låtit stora truppafdelningar med sin börda af medföljande
sjuke sätta sig i rörelse mot nya trakter, utan att på förhand hafva sörjt
för denna sida af militärförvaltningen.

Under ariuéens vistelse i Torneå och närmast liggande orter steg
sjukdomseländet bland trupperna till sin höjd och en hopplös förtviflan
bemäktigade sig sinnena. I det följande skola några närmare detaljer
rörande sjukdomsförhållandena i Torneå meddelas. Vi anmärka bär
endast, att arméens vistelse derstädes lyckligtvis icke blef långvarig.
Strategiska skäl tvungo att draga en del trupper nedåt kusten och
fördela dem på ett vidsträcktare område.

De första dagarna i januari 1809 började dessa truppers marsch
nedåt Vesterbotten. För de under marschen och i kantoneringsqvarteren
insjuknade utsågos sjukhus bl. a. i Xickala, Börjesby, Luleå Nystad, Ahlvik,
Piteå Gammelstad och Umeå, medan de mindre sjuke åtföljde trossen.
Brigadcheferne ålades att organisera sjukhusen, så att ändamålet skulle i
möjligaste måtto vinnas. leke mindre sjukvaktare än sjukvakterskor borde
anskaffas, liksom britsar och öfriga sjukhusförnödenheter, hvartill medel
kunde från krigskommissariatet erhållas. Emedan den inom arméen
rådande smittan utbredde sig äfven bland landtbefolkningen närmast
kantoneringsqvarteren, ålades brigadläkarene att sköta allmogen med
samma omsorg som soldaten. Att dödligheten bland manskapet
fortfarande var mycket stor, ser man deraf att klagomål inlupit deröfver,
att soldatlik qvarlemnats på kyrkogårdarna, utan att nedgräfvas.
Tjenstgörande generaladjutanten för arméen A. J. Palmfelt utlofvade derför
en belöning af två rdr banko åt den, sora bevisligen upptäckte dem,
hvilka sålunda vräkt liken. Tillika skulle presterskapet uppmanas att
utse och inviga lämpliga begrafningsplatser, helst i närheten af
brigadsjukhusen ’).

Emedan brigadsjukhusen lågo för mycket spridda för att, så ofta
som sig borde och de sjukos skötsel fordrade, kunna af läkare och
sjukvaktare besökas, erhöll en hvar af dem en ration till utfordring

’) Generalordres af den 7/i 1809.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 16:40:25 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/medhist/3/0310.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free