- Project Runeberg -  Svenska och finska medicinalverkets historia 1663-1812 / Tredje delen /
302

(1891-1893) [MARC] Author: Otto Hjelt
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

302

sjukhus i uleåborg.

Färskt kött och smör liar jämväl till så ringa del kunnat fås, att
det ej förtjenar komma i beräkning, och då alla hufvudsakliga articlar
brister, lärer Hen- grefven, generalen och commendeuren nogsamt inse,
att vid de sjukes förplägning de i reglementet föreskrifne spisordningar
icke kunnat efterlefvas, utan att ali hushållning måst lämpas efter den i
högsta måtto knappa tillgången»’).

I Finland deremot hade man icke varit betänkt på upprättandet
af egentliga nederlags- och ännu mindre verkliga stående sjukhus för
arméens behof. Först när arméen på sitt första återtåg hunnit upp nästan
till Uleåborg i april månad 1808, öppnades efter af BjeYkéns ankomst
några sjukinrättningar derstädes, hvilka sedermera förblefvo i verksamhet
ända till dess trupperna återkommo och den 29/u s. å. lemnade staden
i ryssarnes våld. Ungefär samtidigt med förste fältläkaren inträffade
äfven sjukhusintendenten, öfverste Gustaf Bogislaf von Platen. Det
är just den vid dessa sjukinrättningar tjenstgörande fältläkaren
Dahlgren, som man har att tacka för det enda man hittills i detalj känt om
sjukvården vid finska arméen. Ur do af honom samlade rapporterna kan
man sluta till den obeskrifliga oordning och, trots läkarenes påminnelser
och böner, ofattliga vårdslöshet, som de administrativa myndigheterna
vid arméen läto komma sig till last med afseende å sjukvården.

Kort efter sin ankomst till Uleåborg anbefallde von Platon, utan
att rådgöra med förste fältläkaren, att flytta de sjuke till byarna utom
staden, ehuru sjukhusreglementet tillerkände läkarene rätt att bestämma
om cie sjukes flyttning till annan ort och annan lokal. Med stor
svårighet lyckades det af Bjerkén att förekomma denna i flera afseenden
vådliga åtgärd på den grund, att »på landet i böndernas mörka och
rökfulla porten utan kakelugnar med ett par gluggar på väggen i stället
för fönster kunde aldrig vinnas bättre sjukvård eller sundare utrymme.
Läkarene skulle icke kunna hinna göra sina sjukbesök. Man kunde
möjligen risquera att utsprida febrar bland allmogen, hvilka i anseende
till dess osnygga lefnadssätt snart blifva elakartade och smittande».

’) I krigsarkivet.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 16:40:25 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/medhist/3/0320.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free