- Project Runeberg -  Svenska och finska medicinalverkets historia 1663-1812 / Tredje delen /
341

(1891-1893) [MARC] Author: Otto Hjelt
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

NÅGRA MÄRKELIGARE RÄTTSFALL.

341

lagligheten af födelser, som förgifvas hafva kommit för sent, eller som
visar att barn, hvilka födas efter nio månader eller fyratio veckor, ej
böra anses som ägta; hvaruti äfven verldslig lag visas instämma med
naturens ordning härutinnan . Stockh. 1765. 55 sidor S:o. När nu
rättegången mot Anna Månsdotter uppstod och med lifligaste intresse
följdes af olika samhällskretsar, fortsatte Schützercrantz utgifvandet af
skrifter, behandlande frågan om s. k. »sentida förlossningar» och deraf
förklaras utkommandet af följande afhandlingar rörande samma ämne:

Den berömde Herr A. Petits afhandling om mechanismen af
barnaförlossningar, deras orsak och beskaffenhet, hvarest möjligheten
af sena förlossningar kan förklaras. Öfvers. Stockh. 1768 x).

Omöjligheten af sena förlossningar af den medicinska Faculteten
i Rouen. Öfvers. Stockh. 1768.

Möjligheten af sena förlossningar, utgifven af Fru Renée af
medicinska Faculteten i Paris. Öfvers. Stockh. 1769.

Herr Anton Petits anmärkningar öfver det, som Herr Astruc
skrifvit mot sena förlossningar uti II Cap. 5:te Tomen af sin
afhandling om qvinnosjukdomar, tryckt år 1766. Öfvers. Stockh. 1770.

’) Detta arbete gaf anledning till en vidlyftig polemik. Först blef M. Louis’
ofvannämnda skrift strängt recenserad i »Lärda Tidningar» 1765 N:o 83, hvarefter
»Candidus» (J. L. Odhelius) ytterligare uppträdde i N:o 99 med skarpa anmärkningar
mot öfversättaren »och ville jag gerna öfvertyga dem, som kunna fatta hog att
öfversatta ett arbete, att dertill fordras mer än skriflust och ett lexicon». Svar så väl i
»Lärda Tidningar 1766 X:o 7 som Inrikes Tidningar» 1766 N:o 3 uteblefvo icke, men
bemöttes af »Illæsus». Slutligen uppträdde D. Schultz i »Inrikes Tidn.» 1766 N:o
7—11 med en vetenskapligt hållen kritik af Louis’ arbete och riktad mot det
anatomiska och fysiologiska innehållet i detsamma, hvarom han yttrar: »det torde dock
blifva till slut bevisligt, att den namnkunnigaste professor aux Ecoles de Chirurgie ännu
behöfver lära physiologie i medicinsk skola, sedan begge desse skolor i en olycklig
stund blifvit från hvarandra skilde».

De svenske kirurgerne sågo för öfrigt i M. Louis och hans »confrëres», hvilka
äfven lågo i strid med de franska läkarene, sina embetsbröder. Såsom betecknande
för dessa i Sverige och Frankrike bkartade förhållanden, må anföras att rörande Louis’
examen finnes en liten broschyr »Lettre d’un Medicin de Montpellier au sujet de
l’examen publique que le Sieur Louis a subi le jeudi 25 sept. 1749 à S:t Come».
På frågan »Qvid est chirurgia», svarade Louis »Ars, quam profiteor». När dekanus
frågade »Quænam est igitur ars, quam profiteris»? svarade Louis »est chirurgia».

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 21 12:34:37 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/medhist/3/0359.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free