- Project Runeberg -  Svenska och finska medicinalverkets historia 1663-1812 / Tredje delen /
350

(1891-1893) [MARC] Author: Otto Hjelt
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

350

de första apoteken i stockholm.

tiennere eller tiennerinnor beliöffve lianns Tienst, vdi någen förefallande
nödh och siukdom (denn Gudh Nådeligenn afvende), så skall hann som
ehnn trogenn och rättskaffenn Hoff-Apotekare ägner och böör, altidh
wara weder redo, och sigh willig befinna låtha, att bruka dertill de
medell hann kann och förmår.

Der emoth igenn haffwe Wij honom för sådann hanns trogne och
flijtige tiennst som hann oss och Högbe:de vår Elskeligh käre Huusfru
och Liffzarffwinger skall wara förplichtedt att göre och bevise, Nådigest
till sagdt, till årligh Lhönn och underhåldh, penninger Trij hundrede
daler, som vår Tollener vdi Wästeråhs honom Arligenn Lelfverera skall,
såssom och frij wåningh och tarffligh förteringh. Befale fördenskull
för:bte vår Tollener vdi Wästeråhs, att hann honom förskreffne Trij
hundrade daler uthann någenn Affkortningh wedh wår onåde
till-görendes årligenn Leffvererer och tillsteller1).

Emedan Kö ni ch följde med konungen på resor och i krig, valdes
en af drottning Maria Eleonora från Tyskland införskrifven
apotekare, Philip Magnus S c h m i d t, att förestå hofapoteket å slottet.
Denne Schmidt erhöll 1625 privilegium på ett apotek i Stockholm och
tillåtelse att flytta detsamma till Stortorget, der det ännu en tid kallades
slottsapoteket och senare öfvergick till det nuvarande apoteket Lejonet.

Derförinnan hade dock Gustaf II Adolfs lifmedikus Jakob
Robertsson Struan 1623 undfått det första privilegium på ett från
slottsapoteket skildt apotek och bemyndigades ban att sjelf antaga och aflöna
en apotekare för hofvets räkning, såsom framgår ur följande skrifvelse
af den 13/g 1624:

»Wij hafwe wår trotjenare och lifmedico D. Jacobo Roberts uti
fullmacht ocli befallning, att antaga en god och förfaren apothecare, som
uti alle saker, som till Wår och Wår elskel. k. Gemåls tjenst hörer,
efter hans Commendo sig bruka låter och alltid, när som hälst behof
giörs, dag eller natt, är tillstädes, till hvilken ända Wij för bemälte Wår
medico bestå årligen 300 dal., af hvilka han samma apothekare
underhålla skall. Såsom och uti lika måtto bestå Wij honom, efter som
wan-ligit hafwer varit, fritt glas och kohl, så mycket som till förb:te wårt

’) Ur Sandbergska äldre samlingen, Litt. A. fol. 1000.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 21 12:34:37 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/medhist/3/0368.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free