- Project Runeberg -  Svenska och finska medicinalverkets historia 1663-1812 / Tredje delen /
372

(1891-1893) [MARC] Author: Otto Hjelt
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

372

APOTEK A It EN ES TULLFRIHETER.

kringboende kryddkrämare få sälja, bör tull erläggas, i fall den
öfverskrider frihetssumman».

Tullfriheten var ofta föremål för styrelsens åtgärder. Hithörande
frågor kommo snart i de speciella fallen under riksdagens pröfning.
Collegii medici protokoll den s/3 1733 innehåller, att den, som ville
komma i åtnjutande af tullfrihet vid införskrifvandet af medikamenter
borde hos riksdagen begära denna förmån. K. brefvet till collegium
medicum af den 25/n 1740 innehöll, att Kongl. Maj:t i anledning af
riksens ständers framställning vid senaste riksdag väl förunnat apoteket i
Landskrona 100 dal. srnts årlig tullfrihet i ett för allt för medicinalier
och andra för apotheket införskrifvande varor, äfvensom apoteken i
Varberg och Vesterwik SO dal. smts årlig tullfrihet, men tillika autvdt
kammar- och kommersekollegium »att framdeles, när något annat apotek,
hvartill ny apotekare antages, förmenas kunna utan tullfrihet bestå,
densamma då måtte inskränkas och minskas, hvarigenom kronan finge
ersättning för den tullfrihet, som nu nämnda apothek beviljats». Härtill
yttrade såväl dessa kollegier, som statskontoret, att, då apotekens
tillstånd beror af ägarens förmögenhet och kredit, hvilken ofta är underkastad
förändring, »Cronan svårligen kan komma till någon ersättning, med
mindre icke riks. ständer i anseende till dessa olika friheter, som en
dehl apothekare efter deras erhållne privilegier och resolutioner
inne-hafva, skulle villja taga i öfvervägande och bepröfva, huru vida apothekare
och landsbarberare tullfriheterna, om de icke alldeles kunna indragas, då
emellan apothekarne och landsbarberarne i riket närmare må regleras
och jemkas, så at hvardera finge en proportionerad del deraf, emedan
alla samt hvar och en i synnerhet, som antingen redan är eller
hädanefter blifver privilegierad på den nähringen, är efter dess ed förpligtad,
at hålla goda och oförfallskade medicamenter, samt försälja dem efter
taxan, så att de skola tyckas böra njuta enahanda rätt».

Collegium medicum åter fann i afgifvet utlåtande af den u/2 1741
det »lända till allmänt bästa, om alla apothekare i riket, som blifvit
eller blifva för nödvändige erkände, finge jemte nådigt privilegium
hugna sig af någon dock den erie större, den andre mindre tullfrihet,
allt efter förhållandena å den ort, der deras apothek finnes. Ty i de

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 16:40:25 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/medhist/3/0390.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free