- Project Runeberg -  Svenska och finska medicinalverkets historia 1663-1812 / Tredje delen /
390

(1891-1893) [MARC] Author: Otto Hjelt
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

390

apotekarenes befrielse från borgerliga utlagor.

wijda apotheket och alle medicinalische saker vidkommer och angår».
Derefter stadgade 1675 års privilegium för samtlige apotekare i
Stockholm: Och som de intet böra idka och drifva någon borgerlig näring,
förutan hvad deras apothek och dertill nödige materialiers anskaffande
vidkommer, då skall de ock deremot vara frie och förskonte för ali
borgerlig tunga, pålagor, stadsbeställningar samt inqvarteringar och andra
slika onera, ehwad namn the hafwa kunna, undantagande sådane, som
efter riksens ständers öfverenskommelse ingen får sig undandraga». I
»resolution uppå samtlige apothekarenes underdånigste inlefvererade
supplique», gifven den 2/4 1687, bekräftade Karl XI ytterligare denna
förmån:

Såsom Kongl. Maj:t hafver i nåder låtit sig föredraga de skäl och
omständigheter medels hvilka samtelige apothekarne söka att blifva
befriade och förskonte ifrån det contributionscontingentet, som borgerskapet
efter riksdags beslutet komma att erlägga, förmenandes de, att så vida de
utom deras apothek ingen borgerlig näring drifva, sig icke heller böra
svara till slikt eller annan borgerlig tunga med hvad mer som de till
understödjande af sådan deras ansökning underdånigst bibringa och vid
handen gifva: Alltså hafver Kongl. Maj:t allt sådant så vida hos sig gälla
låtit, att de af bemälte apotekare embete, som utom deras enskylte apothek
eller verkstäder icke bruka någon särdeles borgerlig näringh, skola icke
mindre än barberareembetet, när de af deras löner, fruchtbare capitaler,
samt för deras tjenstefolk och legohion, efter riksdagsbeslutet contribuerat
hafva, för allt öfrigt frie vara; Men de som utom deras embetes egentliga
förrättande, idka någon annan borgerlig handtering, såsom vid allehanda
brännevin, specerie och annat sådant, som anten kryddkrämare eller
andre tillhörer, komma uti det målet i lika consideration med andre
borgare, som i städerne drifva deras handel och vandel».

Vid särskilda riksdagar fordrade visserligen städerna att apotekare
och barberare borde taga del i »borgerliga besvär och contributioner till
Kongl. Maj:ts och fäderneslandets tjenst, emedan de, förutan det som
till deras profession egentligen hörde, derjemte idkade en fullkomlig
näring och köpenskap». Härtill resolverade Kongl. Maj:t den "/j 1689,
att apotekarene och barberarene måtte innehålla med sådan näring och
handel, som ej egentligen hörde till deras handtering, eller ock blifva

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 21 12:34:37 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/medhist/3/0408.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free