- Project Runeberg -  Svenska och finska medicinalverkets historia 1663-1812 / Tredje delen /
413

(1891-1893) [MARC] Author: Otto Hjelt
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

apotekares utöfvande af medicinsk praktik.

413

taga de försiktighetsmått, som föreskrefvos i k. brefvet af den 3/g 1756
vid straff af 50 rdr banko, om ock ingen skada skett.

Vi hafva i det närmast föregående sysselsatt oss med skildringen
deraf, huru måna apotekarene voro att skydda sina privilegier och
förmåner. Likväl förekom det ofta, isynnerhet under äldre tider, att
apotekarene sjelfve inblandade sig i läkarenes yrke och utöfvade medicinsk
praktik1). En apotekare Mårten "Werner från Karlskrona var den 11/10
1697 anklagad i collegium medicum för att »han på lagman
Fredeu-hjelms fru anstält en oanständig och onödig cur, nemligen en
salivation». Uppkallad tillfrågades nämnde Werner, som af krigsrätt den
15/i 1696 dömts förlustig sin tjenst som amiralitetsapotekare2), »hvarför
han går och practicerar här i staden, hvem som legitimerat honom
dertill» o. s. v. Härtill svarade ban »ich habe es nolens volens thun müssen
umb meine Brodt zu verdienen, denn stehlen kann ich nicht; weil ich ab
officio removieret (bin), muss ich mich also aufhalten, umb meine Sache
auszuführen». Den sjuka synes hafva lidit af erysipelas. Apotekaren
J. C. Warmholtz i Stockholm skulle åtalas, för det att ban åt sjuke
ordinerat vomitiv, som skadat somliga till hälsan 3). Den 29/4 1709 beslöt
kollegium, att apotekarene skulle uppkallas, »emedan de så starkt
prac-ticera, och ville archiatern dem föreläsa högstsal. konungens gifna frihet
att fä hålla en pharmacopoeam arcanorum och dem dermed hota att
willia upprätta det, om de ej underlåta att practicera. Skulle det ej
hjelpa, ville collegium deröfver klaga hos konungen». Trots det ökade
antalet af läkare i Stockholm fortfor detta apotekarenes och deras biträ-

’) Under förra seklet erhöll en och annan apotekare endast för läkare ämnade
titlar. Apotekaren i Örebro Frans Mikael von Aken fick 1744 titel af hofmedikus
och Johan Ulrik Wertmuller i Stockholm titel af lifmedikus. Hofapotekaren Georg
Eberhard Georgij, som 1782 erhållit namn af hofmedikus, förfrågade sig i
kollegium, huruvida han hade rättighet att befatta sig med medicinsk praktik. Kollegium
svaiade att han lika så litet som andra apotekare hade dertill någon rätt (kolleg. prot.

1798).

*) Se ofvan sid. 161.

3) Collegii medici protokoll den m/t 1706.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 16:40:25 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/medhist/3/0431.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free