- Project Runeberg -  Svenska och finska medicinalverkets historia 1663-1812 / Tredje delen /
432

(1891-1893) [MARC] Author: Otto Hjelt
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

432

Emedan det missbruk yppat sig, att apotekare på flera orter antagit
obehöriga personer att sköta deras apotek, utfärdade kollegium den 12/3
1790 cirkulär till provinsialläkarene med anmodan att insända utförliga
berättelser öfver alla i deras distrikt varande apotek och på hvad sätt
de nu och framdeles vid skeende ombyten förvaltas.

Apotekareyrket hade ännu icke vunnit ett allmännare erkännande.
Först när ynglingar från bildade hem mer än förut bestämde sig för
farmacins studium och flere af Sveriges apotekare med framgång egnade
sig åt vetenskapliga sysselsättningar, vann detta yrke sin tillbörliga
aktning. Här må anföras, att provinsialläkaren i Kristianstad Nils
Retzius, stamfader för en slägt, som skänkt Sverige så många
vetenskapsmän, till och med begärde collegii medici utlåtande derom,
huruvida ban handlat rätt, då han låtit en af sina söner välja apotekareyrket.
I svarsskrifvelse af den 21/6 1756 yttrade kollegium: »det betygade förtroende
att i collegii utlåtande lämna, huruvida herr provincialmedicus gjordt
väl eller illa deruti, att han beslutit låta en af sina söner lära
apotekarevetenskapen, anser collegium med skyldig ärkänsamhet samt styrker i
alla mål till den fattade desseinen, skolandes det för collegium vara
wähl kiärt om framdeles tillfälle yppar sig, att på något sätt bidraga
till provincialmedici sons lycka och fördel». Det var den sedermera så

4:o Må han icke utom vederbörligt tillstånd utborga, fast mindre bortgifwa
medicamenter, eller någrom meddela de compositioner, rudimaterier ocli andra
Apotheket tillhörande persedlar, hvilka honom under händer komma, icke eller hos
sig bära. och i dess enskildta fönvar taga någre penningar, under hwad skjen det
wara må, utan bör, jemte det ban sjelf är trogen, genast tillkjänua gifwa, dä han
förmärker, att sådant af någon annan wid Apotheket å sido sättes.

5:o 1 fall någre penningar eller något annat honom skänkes, skall han dem
ock sådant genast bos mig tillkänna gifwa, samt i min wård lemna.

6:o Blifver honom förbudit, att med någon, eho det wara må, corresponderø,
utom min wettenskap, eller mig owetande något bref öppna.

7:o Får han icke göra sig, någon mig owetterlig bekantskap, eller efter cgit
behag gä ut, utom att för hwarjo gång, förut undfå mitt låf.

8:o Enär allt hwad föregående momenta innehålla, noga i aekt tages, skall han
af mig, och dem jag dertill förordnar, blifva undervis! och lärd, uti alla de stycken
och delar, som titi pharmacien hörer; och skall ban jemväl under lärotiden af mig
hafva födan, rum och värme, lika med de öfriga disciplarne.

S):o Efter slutade läroår, skall han hos mig det 4:dc deruppå följande
förblifva såsom gesäll, dock utan lön, at under den tid, ännu ytterligare kunna winna
kundskap uti de grannlagare blandningar, dem man honom, såsom lärling icke kunnat
anförtro, hvarefter bestås honom vanlig lön, eller befordran .

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 21 12:34:37 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/medhist/3/0450.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free