- Project Runeberg -  Svenska och finska medicinalverkets historia 1663-1812 / Tredje delen /
442

(1891-1893) [MARC] Author: Otto Hjelt
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

442

apotek ahes0c1eteten.

Elg i Helsingfors och Christian Hammar i Vadstena att vidare
utlemna medikamenter för kollegii räkning, emedan de icke erhållit
betalning för af dem långt förut afgifna räkningar. Kollegium hade icke
annan utväg än att sända räkningarna till statskontoret, »på det collegii
flera gånger förut gjorda påminnelser om penningars utbekommande
af medicinalfonden desto förr måtte kunna förväntas» ’). Deremot
hotades apotekaren Johan Lilius i Örebro, som nekat utlemna
medi-kamenter på provinsialläkarens ordination, innan han erhållit betalning
för redan utlemnade, att för sitt obehöriga vägrande på grund af
medi-cinalordningarnas 16 § förklaras förlustig sina privilegier. Kollegium
förklarade, att räkningarna blifva betalade i den ordning de inkommit
och granskade »samt medel finnas disponibla» 2).

16. Apotekaresoeieteten. Apotekarereglemente.

Under hela förra seklet hade, såsom af ofvan gifna framställning
visar sig, det svenska apoteksväsendet fortgått i den riktning 1688 års
medicinalordning utstakat. Någon högre utveckling i vetenskapligt eller
tekniskt hänseende varsnar man icke. Vexlingarna i frihetstidens
poli-tiskt-ekonomiska åsikter kunde deremot icke undgå att på det lifligaste
beröra äfven apotekareyrket och utöfvade i viss mån ett hämmande
inflytande på detsamma. En omständighet, som äfven hindrade
apotekarekonstens framåtskridande, var den, att sammanslutningen emellan
dess idkare till ett kraftigare befordrande af gemensamma intressen helt
och hållet saknades. De enskilde medlemmarne voro och förblefvo
hvarandras konkurrenter, under det att en hvar sökte skydda sin privilegierade
ställning. Under sådana förhållanden måste hvarje initiativ till större
förändringar inom apoteksväsendet ocli afhjelpandet af bestående
missförhållanden tagas af annan myndighet. Den apotekaresocietet, som
omtalas från förra seklet, var icke en förening till handhafvande och

’) Collegii medici protokoll den 8/10 1789.

• Collegii medici protokoll den ,5/7 1793.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 21 12:34:37 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/medhist/3/0460.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free