- Project Runeberg -  Svenska och finska medicinalverkets historia 1663-1812 / Tredje delen /
608

(1891-1893) [MARC] Author: Otto Hjelt
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

008

brunnsprivilegier.

att densamma kunde användas som surbrunn. Saken torde likväl förfallit,
ty först efter en tid anmodades dr Johan Adolf Léwen att företaga
en kemisk undersökning af hälsokällorna invid Stockholml). Senare
blef J. Berzelius anmodad att anställa kemisk undersökning af de i
och omkring Stockholm varande hälsobrunnarne samt dervid tillika lemna
ungdomen tillfälle till undervisning2).

Under de senare ären hade flera hälsokällor blifvit af deras ägare
annonserade och till allmänhetens tjenst utbjudna, utan att collegii
medici yttrande öfver deras användbarhet blifvit inhemtadt. Assessor
Hedin påpekade i kollegium den 12/10 1801 den olägenheten, att ägarene
till jord, hvari mineralbrunnar voro belägna, genom lofprisande af deras
egenskaper förledde allmänheten att försöka dessa vatten framför öfriga
godkända och med läkare samt nödiga inrättningar försedda hälsobrunnar.
Följden deraf hade blifvit, att de ypperliga inrättningar, som riket, ägde
vid Medevi, Ramlösa, Loka, Sätra, St. Ragnild, Evedal m. 11. af ålder
godkända surbrunnar, slutligen allt mindre och mindre besöktes och de
till vård af fattiga sjuklingar vid dessa brunnar varande lasarett genom
minskning i inkomsterna förföllo. Da författningarna stadgade, att
collegium medicum borde godkänna de hälsobrunnar, som till allmänhetens
begagnande upptogos, föreslog Hedin ett vite af 100 rdr att erläggas

Lilla Wattuprofvaren . Brunnen har sitt namn af källarmästaren V a 1 c n t i n S a b b a t,
som 170!) innehade den egendom, hvarpå källan är belägen. Sjelfva källan upptogs
1734 af apotekaren Joh. Jul. Salborg Ett lasarettt, öppet under brunnstiden i
juni och jidi månader för sådana personer, hvilka af svårare sjukdomar hindrades att
från längre afstånd besöka källan, inrättades på initiativ af prof. Gadelius, som 1800
insamlade de första bidragen. Inrättningen ägde 1813 en behållning af 1,491 rdr.
Den 37,, 1812 gaf Sabbatsbergs fattighusdirektion förra brunnsmästarebostället att
begagnas som lasarett. För intagning i lasarettet erlades icke någon afgift, men endast
sjuka från Stockholm blefvo der emottagua.

’) Collegii medici protokoll den ’% 1781 och M/„ 1784. Frukten af detta arbete
nedlade Löwen i en uppsats Om miueralvaünet riil Sabbatsbcrg , införd i
Wecko-skrift för Läk. och Naturforskare , VII, s. 70.

J) Collegii medici protokoll den 1808. — En sällsynt skrift må här anföras,
»Påminnelse för dem, som surbrunnen på Södermalm bruka rilja*. Af Chr.
Ilcræus, s. 1. I (WO. 8:o min. (Karol. inst. bibi.) Finnes omtryckt i Weckoskrift
för Läkare och Naturforskare», VI, sidd. 214—220.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 16:40:25 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/medhist/3/0626.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free