- Project Runeberg -  Svenska och finska medicinalverkets historia 1663-1812 / Tredje delen /
614

(1891-1893) [MARC] Author: Otto Hjelt
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

014

ANTAGANDET AF BRUNNSLÅKAiiE.

Under senare tid fordrade likväl ieke collegium medicum medicinsk
grad såsom ett oeftergifligt villkor för kompetens till en
brunnsintendentsyssla. Sålunda förordnade collegium medicum 1775 till och med en
sqvadronskirurg Erik Theodor Björnlund att vara brunnsmedikus
i Söderköping, i hvilken egenskap denne äfven stadfästes medels
k. brefvet af den 2,/5 1776, »utan att något constitutorial under Kongl.
Haj:ts namn må utfärdas». Måhända var det en reminiscens af k. brefvet
den 1/,2 1752, i hvilket collegium medicum anbefalldes att »förse
helsobrunnarna i riket med sådana medicinæ studiosis, hvilka derjemte förstå
att göra chirurgiska operationer, på det, när slika händelser förefalla,
tillgång då måtte vara till sådana personer, som dylika operationer
kunna anställa».

När kollegium den 3/4 1786 förbjöd medicine studiosus Daniel
Rudberg att utan samråd med provinsialläkaren befatta sig med
medicinsk praktik och att förestå Gillberga hälsobrunn i Vermlands län,
besvärade sig en mängd i Wärmeland och Dahl bosatta personer öfver
denna åtgärd. Sedan upplyst blifvit, att ägarinnan fru Amalia Velin
kallat Rudberg till intendent ocli endast i fall han fick förestå denna
befattning ville lemna brunnen till allmänhetens begagnande, hemställde
kollegium ärendet till Kongl. Haj:t. I skrifvelse af den 22 8 s. å.
till collegium medicum tillät Kongl. Maj:t med afseende å »hvad I
archiater Bäck särskildt eder utlåtit», Rudberg att allt vidare som
dittills obehindradt icke allenast biträda dem. som honom om råd ocli

källor. Deu äldre svagare hade varit bekant redan frän äldre tider, men blef först
1090 upptagen af Urban Hjærne. Den starkare källan anträffades 1750 af
lifmedikus Mårten Keef och apotekaren H i n d r. Schultz. Sonen Henrik
Schultz inrättade eu badanstalt vid Djurgårdsbrunn med tillfälle till begagnande af
mineralvatten och Loka gyttja, hvartill han erhöll tillstånd genom k. resolution af den
’/7 1781. I collegii medici protokoll den 8/r 1782 förekommer ett förmånligt yttrande
om denna badinrättning, »den enda i hufvudstaden», och der kalla had serverades med
vatten från mineralkällan. Såväl haden berömdes som mineralvattnets bruk i öfrigt,
hvars goda verkan jämnställdes med de bästa andra mineralvattens. Mot slutet af
seklet hade en byggnad blifvit uppförd i närheten af källan, der medellösa patienter
kunde intagas. — På grund af sin instruktion af den !6/„ 179C var »stadsfysikus» i
Stockholm intendent vid Norrmalms hälsobrunn.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 21 12:34:37 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/medhist/3/0632.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free