- Project Runeberg -  Svenska och finska medicinalverkets historia 1663-1812 / Tredje delen /
628

(1891-1893) [MARC] Author: Otto Hjelt
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

(>28 KUPPIS HÄLSOKÄLLA.

Endast fa af do finska mineralkällorna omnämnas i tillgängliga
handlingar. Hvad författaren härvid funnit, må här meddelas. Den
första mineralbrunn, som, såvidt kändt är, blifvit allmännare begagnad,
är S:t Henriks källa vid Kuppis invid Abo ’). Det var medicine
professorn Elias Tillandz, som på 1680-talet först väckte
uppmärksamheten på denna rikligt flödande källa, och det blef häfd att betrakta
medicine professorn, såsom den, hvilken vården om densamma närmast
tillhörde. Om läkarebefattningen vid Kuppis brunn lemnat dess
föreståndare en större vinst eller ökat hans praktik, är vanskligt att säga,
men, när förslaget att anställa en stadsläkare i Abo framställdes, upptog
magistraten äfven Kuppis brunn som en inkomstkälla för den blifvande
stadsläkaren. Frågan om denna befattning och rättigheten att bestämma
öfver brunnen blef nu ett tvisteämne emellan Haartman och hans
medtäflare Wasström 2). Den förre åberopade sig derpå, att
medicine professorn alltid betraktats såsom den, hvilken vården om källan
närmast tillkom, och att äfven konsistorium academicum den 8/4 1755
uttalat sig derhän, att inseendet öfver Kuppis hälsokälla måtte
öfverlemnas åt Haartman i professorns ställe, »dock medicinska facultetens
rätt framdeles dermed oförkränkt». För att yttermera vara försäkrad
i framtiden om denna af konsistorium honom gifna öfverlåtelse var
Haartman betänkt på att söka stadfästelse derpå hos landshöfdingen
och collegium medicum.

Huru långt denna misshällighet emellan Haartman och Wasström
gick, kan man se deraf, att Haartman den 10/5 s. å. skref i ett bref
till sin vän Abr. Bäck: »Önskan går emellertid nu så langt, att en
fru, som nu druckit detta brunnsvattnet snart 14 dagar, ej ännu kunnat
fa nyckelen af Wasström till brunnshuset, för det jag betjenar henne,
utan måste taga det utanföre ifrån rännan». Emellertid förklarade
Kongl. Maj:t i skrifvelse af den 19/s 1756, »hvad intendentskapet vid

’) En del af de här meddelade historiska upplysningarna om Kuppis brunn finnes
äfven i författarens uppsats >Kupittaan lähteestä införd i Vestfmska afdelningens
festskrift »Till Universitetets 250 ars minne*. H:fors 1890, s. 15—22.
’) Se detta arbetes andra del, s. 175.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 21 12:34:37 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/medhist/3/0646.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free