Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
|
|
MÖTET FÖR DANMARK.
Det till i går afton beramade mötet för
Danmarks sak egde rum i de la Croix’ stora
salong, hvilken, jemte tillhörande gallerier, var
så fylld af deltagare, som utrymmet medgaf.
Mötet öppnades med några inledande ord af
grosshandlaren Wallenberg, som derpå valdes
till ordförande. Han tillkännagaf att inbjudarne
beslutit föreslå mötet att uttala sina åsigter i
form af resolutioner, till hvilka inbjudarne
uppgjort följande förslag:
1) Mötet hyser de lifligaste sympathier för
Danmark i dess rättmätiga strid mot inkräk-
tarne.
2) Mötet anser att den strid, Danmark ännu
ensamt kämpar, är en strid för hela Nordens
själfständighet och fria utveckling.
3) Mötet anser Sveriges ära och sanna fördel
mana till ett kraftigt uppträdande; hysande
den tillförsigt, att, när Regeringen finner tiden
vara inne, Svenska folket är beredvilligt till
de uppoffringar, ett sådant uppträdande af de
förenade rikena kräfves.
Efter uppläsandet af detta förslag till resolu-
tioner, hvilka nästan omedelbart omfattades
med bifall, förklarade,ordföranden diskussionen
öppnad, med tillkännagifvande, att de, som
önskade tala, egde anmäla sig hos sekreteraren.
Ordet begärdes efter hvarandra af hrr biblio-
theksamanuensen Wieselgren, författaren Hed-
berg, docenten Odhner, hufvudredaktören af
Aftonbladet Sohlman, magistern Hedin (från
Upsala) och grosshandlaren Wallenberg. Alla
dessa talare yttrade sig till förmån för de före-
slagna resolutionerna, hvilka derefter fram-
ställdes af ordföranden och enhälligt antogos
af de församlade. Mötet afslöts kl. ?/49 e. m.
Kort derpå upptågade stora folkmassor till
kongliga slottets borggård, der skallande lefve-
rop höjdes för H. M. Konungen. Folksången
PÅ POLENS GRAF.
Och stode verlden som en rosengård,
Der idel bäckar utaf honung flöte,
Den syntes dock, vanärans minnesvård,
Den öde fläcken i Europas sköte.
Der gror ej strå, der är allt lif förödt,
Der letar fåfängt sjelfva ulfven föda:
Der har ett ädelt folk till döds sig blödt!
Europa såg derpå — och lät det blöda!
Och derför hopa sig på denna punkt
Historiens skuggor, hela verldens smärta,
Och derför ligger Polen centnertungt
På tidens sjuka, skuldmedvetna hjerta.
När i en framtid folken le emot
Den drömda gryningen af bättre öden
Och mena frihetsträdet slagit rot
Och stämma hymner opp i morgonglöden;
Då skall en hand blott peka på det rum,
Der Polens hjelteskara blef begrafven,
Och jublets röst skall bli som döden stum,
Och hoppets gnista släckas ut hos slafven.
Och ingen mer skall tro på någonting; —
Allt stort och skönt förgåtts i lifvets hvimmel.
Rättvisa finnes ej på jordens ring,
Och bryggan brustit mellan jord och himmel.
Sven Tröst.
och »Kung Karl den unge hjälte» sjöngos.
Äfven utanför det hertigliga palatset vid
Gustaf Adolfs torg höjdes hurrarop. — För de
ledsamma oordningar, som sednare föreföllo,
redogöra vi på annat ställe.
KONFERENSEN PÅ ULRIKSDAL 8 SEPT. 1863.
HENNING HAMILTON.
Kungen. Jag har gifvit Kung Fredrik VII
mitt löfte att deltaga i kriget, och jag ämnar
hålla det löftet.
Gripenstedt. I så fall, kan jag icke bibehålla
min plats som Ers Maj:ts rådgifvare; ty för
att fullfölja den politik, hvilken Ers Maj:t
tillkännagifvit som den rätta och hvilken bör
följas, fordras en helt annan hug och helt
andra moraliska krafter än dem som jag be-
sitter, då jag långt ifrån att dela Kongl. Maj:ts
åsigter i denna fråga tvertom hyser de al-
varligaste farhågor för följderna deraf inför
vårt land och vår framtid.
Kungen. Du kan väl ändra dig när du får
något lugnare tänka på saken. Var ej nu så
bestämd!
Gripenstedt. Jo, så bestämd är jag. (Paus.)
Hvad säga våra allierade, hvad säga Väst-
makterna om Ers Maj:ts beslut?
CARL XV.
J. A. GRIPENSTEDT.
Kungen. Hvad bryr jag mig om Väst-
makterna! Vi sköta oss själfva utan att be-
höfva rådfråga Västmakterna.
Gripenstedt till Manderström. Hafva icke
Västmakterna fått del af hvad vi ämna göra?
Hafva de icke blifvit tillfrågade?
Manderström (brydd). Neej. — — — –
Carl XV. Nå. — Hvad säger Hamilton?
Hamilton. Jag kan inte annat än instämma
i finansminister Gripenstedts yttrande. — Men
nu är det för sent. — — — "Traktaten är
redan till alla punkter öfverenskommen och
Sveriges ära förbjuder nu en återgång. — Den
svenske konungen har gifvit den danske
konungen sitt löfte och sitt ord, som icke
. kunna brytas, och vi måste följa vår konung,
följderna måtte blifva hvilka. som helst.
1862—64
N
FRÅN DYBBÖLS SKANSAR
Några i 1864 års danska krig
fallne svenskar.
El
»Faa Venner fandt vi i Traengselens Tid —
Gud signe hver enkelt, som dog kom hid,
Som lytted til Danmarks Hjerteslag,
Som offred sit Liv för dets Hjzrtesag.
Carl Anderson, Menig vid Ströfkårens 2:dra
kompani.
Henrik Wilhelm Leonard Berzelius, Under-
löjtnant vid Jönköpings regemente.
Conrad Betsholz, Volontär vid Lifregementets
dragoner.
Rohert Emil Ekström, Rekryt vid 1:a regementet.
Gustaf Reinhold Göransson, Korporal vid 2:a
infanteriregementet.
BÄLTESPÄNNARNE.
NT i N (ULL
Förslag till hugfästandet af den
svensk-norska unionens femtioårs-
minne 1864.
Inbjudning till Allmänheten!
Enligt dertill från flera håll gjorda
pmaningar till Undertecknade, an-
odas de, som genom en adress
önska betyga sina sympatier för
Garibaldi och hans sträfvanden för
Italiens sjelfständighet och frihet, att |
sammanträda nästa tisdag den 23
September kl. 7 e. m, i Nedre Börs-
salen.
Aug. Blanche. L. J. Hierta.
C. E. Ljungberg. Aug. Sohlman.
K. A. Lindström. P. R. Tersmeden.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
