Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1. Medicinens utveckling till och med Galenus - 3. Hippokratikerna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
bindande beviset kan föras, att den verkligen vore
författad av Hippokrates själv.
Hippokrates skulle alltså, för att begagna ett
uttryck av v. Wilamowitz-Möllendorf, vara
"ett-stort namin utan bakgrund av en enda skrift".
Den hippokratiska samlingen är sammansatt av
skrifter från skolan på Kos, Hippokrates’ födelseort,
från den därmed tävlande skolan i Knidos, vars
förnämsta representanter voro Euryphon och Ktesias,
samt från skolan på Sicilien.
Enligt Nachmanson kunde såsom äkta koiska
betraktas skrifterna Om den gamla läkekonsten, Om
dieten vid akuta sjukdomar, Prognostikon, Om luften,
vattnet och boningsorterna, Om den heliga sjukdomen
samt första och tredje boken av Epidemierna. Summa
7 böcker.
Andra författare hava kommit till något olika
resultat, men alla äro ense därom, att de flesta böcker i
samlingen icke tillhöra den koiska skolan.
Enär det icke kan bliva fråga om att i föreliggande
framställning ingå på några detaljer, är det nödvändigt
att här väsentligen behandla den hippokratiska
samlingen såsom ett enda helt, uttryckande medicinens
tillstånd vid dess första stora genombrott.
Det, som i de hippokratiska skrifterna främst
tilldrager sig vår uppmärksamhet, är den vetenskapliga
uppfattningen av medicinen och den allvarliga blick på
läkarens uppgift, som här taga sig uttryck.
Sålunda börjar framställningen av de gamlas läkekonst
med att betona att läkekonsten "icke hade behov av någon
tom hypotes, såsom då fråga är om osynliga och tvivelaktiga
ting, för vilkas behandling en hypotes nödvändigt erfordras.
Ville någon t. ex. tala om de himmelska eller underjordiska
tingen och hade en mening huru därmed förhölle sig, skulle
det varken för talaren själv eller hans åhörare bli klart, om
36
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
